© Copyright 2012. All Rights Reserved.
Från gamla kartor 6f5 och 6f6: Kyrkebol Södra, Glöttas backstuga, Tåbacken (Bengta i byns), Sörgården, Spetalen, Spetalen, Påvelalycka, Blåsut, Hallorna, Nolgården, Nolgården, Nolgården, Gisslagården, Hallorna Södra, Olstorp, Hallorna, Sörgården, Gåsaviken II, Gåsaviken I, Gåsaviken (Skvalpen), Orshall (Örnsro), Sågbacken, Kröjtses, Skinten, Skinten II, Skinten III, Knallen, Hovsbacke, Lertäckten (Hovsbacke), Berget, Lommared, Nolgården, Assmundstorp, Ledet, Stammerbacka (Hökalyckan), Stammerbacka östra (Bengtsalyckan), Stammerbacka västra (Snusalyckan), Spångakil, Spångakil (Bomans), Ryatorp, Ryatorp (Håkes), Krusatorpet, Ryatorp soldattorp, Ryatorp soldattorp, Ryatorp soldattorp, Ryatorp soldattorp, Ryatorp soldattorp, Mellomgården, Märtalyckan Ryatorp, Kyrketorpet, Soldattorp, Skjutshagen, Ryatorp (Slättas), Ryatorp (Olas), Kröjtsatorpet, Ryatorp, Nolgården
Till karta
Kyrkebol var omkring 1840 kronohemman och brukades av en åbo Olof Johansson. Åborätten var en form av brukarrätt som var ärftlig. Olof hade ärvt den av sin far Johannes.
Åbo Olof Johansson f 1814 död 1872
H Kerstin Nilsdotter f 1806 i Molla död 1887
S Johan f 1838 död 1868
D Klara f 1840, till Västergården
D Christina f 1841, till Kyrkebol
D Anna Katarina f 1843, till Västergården
D Fredrika f 1846, till Mellomgården
D Lotta f 1848, gift Ordkvist
S Nils Henrik f 1851
Olof dog genom olyckhändelse under rivning av bolagsbränneriet vid Kvarnegärde. Bränneriet revs för att det inte gav den ekonomiska vinst som hade beräknats. Olof hade 1858 skatteköpt gården av kronan. Den övertogs nu av hans son Nils Henrik.
Äg Nils Henrik Olsson f 1851 död 1931
H Johanna Johansdotter f 1852 i Stenstorp död 1895
D Nanny f 1877 död 1966
S Harald f 1879, till Lund
S Bertil f 1881 död 1908
S Oskar f 1882, till USA
D Jenny f 1884 död 1910
S Hjalmar f 1886, till USA
D Emmy f 1887, till USA
S Eskil f 1889, till Jönköping
D Agnes f 1891 död 1895
D Astrid f 1893 död 1938
År 1908 tyckte Henrik inte att han orkade med arbetet med gården längre och sålde den till en systerson , men behöll 1/5 av jorden jämte husen, utom ladugården som han byggde ny. Han fortsatte bruka den återstående jorden så länge han orkade. De sista åren hade han jorden utarrenderad. Ägandet av gården övertogs vid arvskiftet 1948, sjutton år efter hans död, av dottern Emmy som liksom sina syskon tagit namnet Kylin. Hon bodde i USA och jorden var bortarrenderad och tillsynen handhades av kusinen Carl Svensson. År 1967 såldes gården med inventarier till Svältornas Fornminnesförening och blev museum. Emmy avled i USA 1991 vid en ålder av hela 103 år
Till karta
Nedanför Saleberg väster om åkern låg den lilla stugan. Här bodde en gammal gumma som kallades "Glötta". Som stugan låg ganska nära vägen och stugan inte hade några fönster i den riktningen fick hon glänta på dörren när hon ville se vilka som passerade på vägen, därav namnet. Hon hette Ingjerd Gudmundsdotter och var änka efter soldaten Andreas Kraft. Han torde också ha bott här några år efter att han slutat som soldat.
Sold Andreas Svensson Kraft f 1775 död 1814
H Ingjerd Gudmundsdotter f 1872 död 1851
D Maja f 1803
D Anna f 1810, till Jällby 1832
Glötta hade en måg som kallades för "Svarten i Fägre" i Jällby. När gumman dog ärvde dottern och mågen hennes jordbit. Hur hon kunde ha äganderätt till denna lilla jordbit, mindre än ett halvt tunnland vet vi inte, i husförhörslängden står det anmärkt att det var "urmantal". När det sedan blev laga skifte i Ornunga by flyttades jordbiten så nära Fägre som möjligt, nämligen i östra utkanten av byn, När sedan Fägre såldes till skjutfält följde den lilla jordbiten med. Det inköptes sedan av Asklanda-Ornunga Missionsförsamling och utgör för närvarande parkeringsplats vid Missionskyrkan. På den stora skifteskartan var marken markerad med P så den var väl förberedd för sin uppgift som parkeringsplats
Till karta
Låg på Saleberg vid kanten av Ornunga bys samfällighet, den s k Svinatån, som ägs av några av byns hemmansägare. Där låg Bengts backstuga, liten och oansenlig.
Und Bengt Jonsson f 1798 i Siene död 1875
H Karin Svensdotter f 1799 död 1843
D Anna f 1825 i Siene
S Johannes f 1830 i Siene, till Harabacken
D Johanna f 1833 i Siene , till Källerbacken
De kom hit 1842 på undantag från Mellomgården som de tidigare ägt. Bengt bodde här i över 30 år , nästan hela tiden som änkeman. Det finns en historia om honom som är berättad av gamla personer. Gamle Bengt satt ensam i sin lilla backstuga en kväll. Han gick så till spisehällen för att koka sin kvällsgröt då några pojkar ville ha lite extra nöje. De gick ner i skogen strax intill och hämtade en svart långhornad bagge som dött och blivit kastad i skogen. Med denne kröp de upp på taket och släppte försiktigt ned den i skorsstenen. Bengt stod då vid eldstaden vid sin gryta. Vid åsynen av den svarta behornade baggen blev han så rädd att han tog sin psalmbok och läste en psalm. Men baggen, som nu var ännu svartare av allt sot, såg rent anskrämlig ut och rörde sig inte. Då sprang Bengt ned till Kyrkebol, till Olle (Olof Johansson), som var en djärv man. Han följde med Bengt till hans stuga, men då hade pojkarna redan burit bort baggen och lagt honom på hans gamla plats. Att Bengt och Olle trodde att det var den onde själv får man gissa, för mer förtäljer inte historien.
I början av 1860-talet flyttade Johannes Bengtsson från Krusatorpet hit när han på grund av ägoutbytet fick lämna torpet. troligen tog han med sig huset hit. Grunden till hans hus här var delvis av kilad sten och det tyder på att den var av senare datum. Bengt bodde fortfarande kvar i den gamla stugan.
T Johannes Bengtsson f 1824 i Asklanda
H Annika Svensdotter f 1817
S Alexander f 1859
De bodde här till 1875 då de köpte Skjutshagen och flyttade dit. Sedan dess har ingen bott här. Det finns inga rester kvar av bebyggelsen.
Till karta
Gården ägdes och brukades redan på 1830-talet av Sven Andersson och hans hustru.
Äg Sven Andersson f 1796 i Skölvene död 1872
H Elin Larsdotter f 1803 död 1834
D Anna Katarina f 1827, till andra Sörgården
S Anders Petter f 1829
Gården övertogs i början av 1850-talet av sonen Anders Petter. Han kallades dock aldrig för Anders Petter utan Lars, ett namn som han fick vid en svår sjukdom i barndomen. Det var en gammal folktro att om ett barn blev långvarigt och svårt sjuk kunde man ge det ett nytt namn och det skulle då bli bra och inte få ont av sjukdomen mer. I detta fall tycks det i alla fall ha hjälpt eftersom han levde ettt ovanligt långt liv.
Äg Anders Petter (Lars) Svensson f 1829 död 1920
H Inga Fredrika Svensdotter f 1828 i Borgstena död 1904
D Amanda Kristina f 1855
S Johan August f 1859
S Alexander f 1861, var i USA 1887-1904
D Alma f 1865, till USA 1886
D Klara f 1867, var i USA 1887-1904
D Selma Karolina f 1867, vistades i USA en tid
En särskild minnesanteckning: Lars blev mycket gammal och var vid sin död över 90 år. De sista vintrarna låg han till sängs, men när vårsolen började skina i slutet av mars och i början av april, steg Lars upp och gick ut och ställde sig vid den soliga sidan av verandan. Där stod han utsträckt i timtal och lät solstrålarna göra underverk med den gamla kroppen. Detta upprepades år efter år av gamle Lars.
År 1904 övertogs gården av sönerna August och Alexander. Den sistnämnde hade varit i USA ett tiotal år och tjänat en hel del pengar, så han ansågs vara smått förmögen. De var båda ogifta och hushållet sköttes en syster.
Äg Alexander Andersson f 1861 död 1943
Äg August Andersson f 1859 död 1939
Syst Amanda Svensson f 1855 död 1938
Efter Alexander död köptes gården av Carl Pettersson i Västergården. Han lade samman den med sin andra gård. Boningshuset med tomt såldes till Gunnar Svantesson och hans hustru Greta. Ett annat hus har sålts som sommarstuga. Ladugården med mera är rivna.
Till karta
Gården ägdes på 1830-talet av Carl Svensson på Stommen. Den övertogs av sonen Anders omkring 1837 som gifte sig några år senare.
Äg Anders Karlsson f 1825
H Anna Lena Andersdotter f 1821
År 1843 säljer han gården och flyttar till Ramnaklev. Gården köptes då av Johannes Österberg med familj. De kom hit från Iglabo.
Äg Johannes Österberg f 1814 i Siene
H Johanna Kristina Andersdotter f 1814 i Lena
S Johan Fredrik f 1837
S Jan Henrik f 1841 i Ljur
D Anna Sofia f 1843 i Ljur
D Eva Charlotta f 1846 i Ornunga
Det är ovisst hur länge Österberg ägde gården. Redan 1845 står det i husförhörslängden att han bodde vid Spetalen och Johannes Jonsson Ask hade istället kommit hit som brukare.
Br Johannes Jonsson Ask f 1815 i Asklanda
H Britta Andersdotter f 1820
S Jan Gustav f 1843
D Klara f 1845
Redan 1847 flyttade de till Hökåsen. Johannes Österberg flyttade till Assmundstorp 1848. Gården köptes då av Andreas Svensson från Krusatorpet.
Äg Andreas Svensson f 1820, gift 1852, död 1906
H Maria Larsdotter f 1826 i Siene död 1868
S Alfred f 1853
D Anna f 1856
S Klas f 1858
S Gustav Adolf f 1861, till USA
D Alma Josefina f 1864, till Lerum
S Johan Herman f 1868, till USA 1892
H2 Klara Pettersson f 1841 i Nordgården gift 1869 död 1918
D Rika f 1869, till Lerum
D Augusta Matilda f 1871
S Linus f 1874
D Emma f 1876, till USA
D Hilma f 1879
D Ellen f 1881, död 1900
S Karl Samfred f 1885
D Hanna Maja f 1888
Gården övertogs 1887 av sonen Klas. Han var ogift och bodde efter föräldrarnas död tillsammans med sin bror.
Äg Klas Andreason f 1858 död 1937
Bror Karl Andreasson f 1885 död 1951
Klas ägde gården till 1935 då den såldes till Evert Albertsson i Simonsgården som lade ihop den med sin gård. Det finns inget kvar av bebyggelsen.
Till karta
Innehades redan på 1820-talet av Olof Karlsson med familj. Om han ägde det eller ej är ovisst. I husförhörslängden står han antecknad som lantbo.
Äg(?) Olof Karlsson f 1772 i Ljur
H Ingjerd Gudmundsdotter f 1785 i Simonsgården
D Kristina f 1816
D Anna f 1818, till Hagen
D Ella f 1820 , till Lommared
D Johanna f 1823
S Karl Gustav f 1825, till USA 1869
S Magnus f 1830, till Björke
S Fredrik f 1833
År 1839 fick han gå ifrån gården, han stod då som ägare, och flytta till Gåsaviken. Ny ägare blev
Äg Andreas Andersson f 1808
H Anna Lisa Pehrsdotter f 1839
S Anders Petter f 1839
S Pehr Magnus f 1840
D Anna Kristina f 1842
Inte heller Andreas klarade av den ekonomiska pressen utan fick lämna gården och flyttade till Sjötorp där han blev brukare. Nästa ägare kom från Hol 1844.
Äg Petter Pehrsson f 1818 i Nårunga
H Maja Stina Andersdotter f 1826 i Horla
D Anna Kristina f 1845
De sålde gården 1848 och flyttade till Gundlered. Gården köptes av Sven Johansson och hans hustru
Äg Sven Johansson f 1823, gift 1848, död 1902
H Anna Svensdotter f 1819 i Asklanda död 1883
D Johanna Kristina f 1848, till Sörgården
D Anna Charlotta f 1850
S Johan Albert f 1855
D Anna Matilda f 1858, till Göteborg
D Alma Josefinaf 1861, till Fåglavik
År 1876 sålde Sven gården till sin son Albert och hans fru
Äg Johan Albert Svensson Ordquist f 1848 i Spetalen
H Lotta Olofsdotter f 1848 i Kyrkebol död 1927
D Amelie Elisabet f 1879
D Agnes Lydia f 1880
S Johan Arvid f 1882
De brukade bara gården några år. År 1883 flyttade familjen först till Skölvene och sedan till Göteborg. Alberts syster Charlotta övertog då gården först som arrendator och sedan 1901 som ägare.
Äg Charlotta Svensdotter f 1850 död 1934
Albert Ordquist köpte tillbaka gården 1918 men efter Alberts död arrenderade sterbhuset ut gården.
Arr Petrus Landin f 1890 Källunga
H Kajsa Jakobsson f 1895 i Sanna
S Åke f 1920
De var här till 1926 då de flyttade och gården såldes till Oskar Hjälm på Klippan. Sterbhuset behöll boningshuset och trädgården som sedan dess har använts till sommarbostad (Petrus Kajsa och Åke på foto? fotograf okänd)
Till karta
Det var ett undantag till Kvarnegärde. Den låg strax sydväst om stommen. Jorden där tillhörde tydligen Kvarnegärde och bestod av närmare 3 tunnland åker och äng. Den förste som vi vet hade det till undantag var Påvel Andersson
Und Påvel Andersson f 1692 död 1782
H ??????
Vi vet ganska säkert att han varit gift och ahde åtminstone ett barn men har inte kunnat hitta deras namn någonstans. Påvel bodde här från någon gång på 1750-talet. Han hade tidigare ägt Kvarnegärde ett trettiotal år. Hans efterträdare på Kvarnegärde flyttade sedan hit till undantaget omkring 1780. Han var då änkeman.
Änkm Bengt Bengtsson f 1724
D Karin Bengtsdotter f 1761
Omkring 1808 flyttade även nästa ägare av Kvarnegärde hit. Utöver bondsysslorna var han också klockare i Ornunga Kyrka.
Kl Sven Jönsson f 1761 död 1811
H Karin Bengtsdotter f 1761
S Anders Svensson f 1791
Det är ovisst om nästa ägare av Kvarnegärde också bodde här på undantag, i så fall på 1830- och 40-talet.
Und Anders Larsson f 1772 i Björke död 1859
H Ella Boasdotter f 1776 i Vesene död 1854
De hade inga barn. Vid laga skiftet tillföll Påvelalyckan Stommen. Det finns inga rester som minner om bebyggelsen mer än en åker.
Till karta
Detta var en backstuga som låg på Stommens ägor vid Gökelund, ej långt från Kvarnegärde. Här bodde en änka och hennes son. Hon tycks ha bott här från 1830 till omkring 1845.
Änk Kajsa Svensdotter f 1799 i Arboga död 1845
S Johannes Eriksson f 1821 i Långared
Det lär ha varit en liten otät stuga som inte höll värmen, därav namnet. Enligt en annan uppgift kom namnet av att det gick en vinterväg från Nårunga mot Grude förbi stugan och att man rastade här, "blåste ut". Det finns rester av en igenfylld brunn kvar.
Till karta
Torpet låg på Kvarnegärdes mark och odlades upp av Petter Jonssons familj. De kom hit från Gisslagården som de brukat 1842-44.
T Petter Jonsson f 1810 i Kvinnestad död 1877
H Katarina Karlsdotter f 1808 i Ljur död 1891
D Anna Lovisa f 1836 i Nårunga
S Andreas f 1839 i Nårunga
D Anna Charlotta f 1844, till Olstorp
D Kristina f 1850, gift Bäck
Efter Petters död övertogs torpet av sonen Andreas och dottern Kristina. Andreas var också skomakare. År 1895 flyttade han till Västra Högabacka som han först arrenderade och sedan köpte. Kristina gifte sig 1897 med August Bäck och flyttade till Lindås. Torpet har troligen inte varit bebott sedan dess. Det finns endast en åker kvar av torpet.
Till karta
Här har troligen funnits ett torp tidigare men vi kan inte placera några personer här tidigare än 1862. Då köpte Andreas Svensson i Spetalen 1/32 mtl av Anders Andreasson. Efter ett par år sålde han gården till Andreas Larsson från Siene .Han var skomakare.
Äg Andreas Larsson f 1832 i Siene
H Maja Stina Svensdotter f 1834 i Siene
S August f 1859 i Siene
D Ida f 1863 i Siene
D Stina f 1866 i Ornunga
S Alexander f 1871
År 1871 sålde de gården till Johannes Jonsson och flyttade till Hol. Johannes var skräddare och han och hans familj kom närmast från Nolgården där de bott sedan 1867 som torpare . De hade också mellan 1864-67 varit torpare på Högabacka där hustrun var född.
Äg Johannes Jonsson f 1831 i Siene död 1804
H Anna Maja Andersdotter f 1838 i Högabacka
D Ida f 1865
D Selma f 1869
D Charlotta f 1872 , till Göteborg
S Henning f 1882 död 1959
Johannes blev blind på äldre dagar. Efter Anna Majas död övergick äganderätten till dottern Charlotta som arrenderade ut gården. Sonen Henning var en tid soldat under namnet Nordkvist. Han bodde sedan hemma och var lantbrevbärare i 30 år. Han kallades allmänt för "Post-Henning". Efter Hennings död stod huset öde. Gården köptes då av Joel Claesson i Sörgården som lade den till sin gård. Huset finns fortfarande kvar.
Till karta
Hela Nolgården ägdes omkring 1840 av patron Sundler i Vårgårda. Denna del av Nolgården brukades då av
Br Gustav Nilsson f 1796
H Karin Pehrsdotter f 1797
S Johannes f 1824
S Anders f 1827
D Petronella f 1839
År 1843 flyttade familjen härifrån och bosatte sig i Stammerbacka. Ny brukare blev
Br Johannes Jonsson f 1816 i Asklanda
H Brita Andersdotter f 1820
S Jan Gustav f 1843
Redan 1845 flyttade familjen till Spetalen. Gården hade nu köpts av Andreas Svensson från Ornunga Kvarn. Han köpte 3/8 mtl av patron Sundler, den andra 1/8 mtl köptes av Olof Johansson Skön. Något år senare sålde Andreas hälften, eller 3/16 mtl till Anders Andreasson från Kvarnegärde.
Äg Anders Andreasson f 1814 i Grude död 1891
H Kristina Johansdotter f 1823 i Asklanda död 1867
S August f 1848
D Eva Sofia f 1854
S Johan Emil f 1858
Anders var mycket kunnig för sin tid. Han kunde inte bara läsa utan var också skicklig på att skriva, vilket inte var vanligt på den tiden. Anders sålde 1864 3/32 mtl till Anders Jonsson från Siene
Äg Anders Jonsson f 1837 i Siena död 1892
H Maja Stina Andersdotter f 1837 i Lena död 1931
D Emma f 1864, till USA 1884
D Ida f 1866, till USA 1890
S Linus f 1869
D Selma f 1872
D Hilma f 1877, blev lärarinna i Stockholm
D Elisabet f 1880, blev lärarinna och författarinna i Stockholm
Eftersom det på sista hälften av 1800-talet fanns många som hette Anders fick de flesta något smeknamn eller öknamn, t ex kallades förre ägaren till denna gård för Gamle-Anders och hans efterträdare fick heta Skärp-Anders eftersom han kom från Skärpatorpet i Siene. Efter Anders död såldes gården och familjen tog undan lite tomtmark, byggde ett hus där och flyttade dit. Gården köptes av Alfred Andersson i Sörgården som lade den i sambruk med sin gård. Det finns någon husgrund och några fruktträd kvar.
Till karta
Gården kötpes 1845 av Andreas Svensson i Ornunga Kvarn. Den hade tidigare ägts av Patron Sundler i Vårgårde. Efter något år sålde Andreas 3/16 mtl eller hälften av gården till sin granne Anders Andreasson från Kvarnegärde.
Äg Anders Andersson
H Kristina Johansdotter f 1823 i Asklanda död 1867
S August f 1848
D Eva Sofia f 1854
S Johan Emil f 1858
Eftersom Anders var ett så vanligt namn fick han ett tillnamn, "Gamle-Anders" kallades han. Anders sålde 1862 1/32 mtl till Andreas i Spetalen som efter ett år sålde det vidare till Andreas Larsson från Siene. Några år in på 1870-talet sålde Anders den återstående delen av gården, 1/16mtl, till Anders Larsson och tog en stuga och en åkerbit som undantag. Han bodde sedan där till sin död. Stugan är borta och det finns inga rester kvar.
Till karta
Denna gård brukades i början av 1840-talet av
Br Petter Jonsson f 1810 i Kvinnestad
H Katarina Karlsdotter f 1808 i Ljur
D Anna Lovisa f 1836 i Nårunga
S Andreas f 1839 i Nårunga
D Anna Charlotta f 1844 i Ornunga
Familjen flyttade 1844 till Hallorna på Kvarnegärden. Gården köptes nu av Johannes Andersson från Siene och hans hustru.
Äg Johannes Andersson d ä f 1819 i Siene död 1877
H Inga Maja Olofsdotter f 1812 i Fristad
D Klara Rbecka f 1844
D Anna Charlotta f 1847, till Elmåsen
D Eva Johanna f 1850 i Skjutshagen
Gården bestod i början av 1800-talet av 1/2 mtl, men 1/4 mtl såldes till Johannes Jonsson Fihn, sockenskräddaren. Johannes Anderssons dotter Klara gifte sig och övertog gården.
Äg Anders Johansson f 1835 i Ljur död 1880
H Klara Johansdotter f 1844, gift 1866, död 1919
D Emma Karolina f 1870 död 1920
D Gerda Fredrika f 1876 död 1943
D Selma Elisabet f 1880 död 1950
Efter Anders död kom sterbhuset att stå som ägare. När Klara dog övertogs gården av döttrarna Gerda och Selma. De hade gården till sin död. De var de sista i bygden som hade oxar. Gården delades senare så att Helge Fredriksson i Gisslagårdn köpte inägorna och Elof Johansson i Spångakil övertog utmarken. Bostadshuset är nu sommarstuga.
Till karta
Den förste vi med säkerhet vet bott här var Bengt Andersson med familj. De kom hit på 1830-talet. De hade tidigare brukat ev ägt Mellomgården några år och därefter varit lantbo (brukare av frälsejord) i Spetalen från 1825 till en bit in på 1830-talet.
T Bengt Andersson f 1801 i Ljur
H Elin Eriksdotter f 1797 i Asklanda död 1879
D Anna f 1822
D Johanna f 1825
D Katarina f 1828
D Kristina f 1833
Omkring 1870 övertogs torpet av dottern Katarina och hennes man.
T Anders Benjamin Bäck f 1835 död 1908
H Katarina Bengtsdotter f 1828 död 18917
FS Oskar Andersson f 1871 i Göteborg
Anders var slaktare och fick alltid något från varje slakt som bidrag till kosten. Då de inte hade några egna barn tog de en fosterson. Han blev senare soldat i Hinnareds rote under namnet Sylvén. Han och hans familj bodde några år på soldattorpet men när han slutade sin tjänst flyttade familjen hit. Han reste till USA.
Sold Oskar Edvin Sylvén f 1871 i Göteborg, till USA 1893
H Anna Maria Andersdotter f 1859
S Nils f 1892
D Hanna f 1893
Enligt uppgift skall huset varit en ryggåsstuga med jordgolv. Några år efter Anders död återgick gården till jordägaren och familjen flyttade till Gåsavikan. Husen revs och det finns inga rester kvar. På platsen her det byggts en villa.
Till karta
Detta var ett torp som odlades upp sent och det var bara bebott i ca 15 år. Det togs upp av Johan Andreasson från Björke. Hans fru var uppväxt i granntorpet.
T Johan Andreasson f 1843 i Bjöke död 1894
H Anna Charlotta Pettersdotter f 1844
D Betty Axelina f 1875 i Asklanda
D Gerda Charlotta f 1877 i Asklanda
D Hanna Helfrida f 1880 i Asklanda
S Johan Erik f 1883 i Ornunga
S Karl Gustav f 1886
Familjen hade bott några år i Asklanda och de kom hit alldeles i början av 1880-talet. De brukade torpet några år efter Johans död. Änkan och de hemmavarande barnen flyttade sedan till hennes bror på Västra Högabacka under senare häften av 1890-talet.
Till karta
Gården ägdes och brukades på 1830-talet av Bengt Gudmundsson och hans hustru.
Äg Bengt Gudmundsson f 1779 död 1837
H Elin Bryngelsson f 1780 död 1842
D Cathrina f 1811
S Andreas f 1815
D Maja f 1819
Efter Bengts död övertogs gården av sonen Andreas. Det var väldigt många som hette Anders eller Andreas vid denna tid och många av dem fick öknamn (t ex Tassen, Såken) eller ett tillägg till namnet (t ex Skärp-Anders, Gamle-Anders). Andreas fick namnet Kissen.
Äg Andreas Bengtsson f 1815 död 1878
H Brita Andersdotter f 1814 död 1848
D Klara f 1843, till Ljur
H2 Brita Stina Andersdotter f 1821 i Ljur död 1905
D Eva Charlotta f 1850, till USA
D Johanna Lovisa f 1854 död 1936
D Josefina f 1857, till USA 1880
S Johan August f 1864, till USA 1883
D Ida Karolina f 1867, till USA 1883
När Andreas dog övertog enda hemmavarande barnet Johanna gården. Eftersom fadern kallades Kissen fick hon namnet Kissa-Johanna, och vägstumpen utanför kalla(de)s för "Kissa-gata". Hon var inte gift. Hon brukade gården med hjälp av en dräng. År 1919 sålde hon gården till sin systerson Edvin Ekman från Gundlered och tog stugan som undantag. Han hade bara gården några år och sålde den sedan några år in på 1920-talet till Valfrid Persson i Västergården som brukade den tillsammans med sin gård. Johanna innebrändes i sin stuga 1936. Det finns lite rester av trädgården kvar.
Till karta
Vem som bott här vet vi inte med säkerhet. Det kan ha bebotts av en änka som kom från Gisslagården med sina små barn. En uppgift säger att Anders Hjelm bodde här på 1860-talet innan han flyttade till Aspenäs. Någon säger att Svante Kröjts bodde här medan han byggde upp torpet på Spetalens västergärde. Alla dessa uppgifter kan vara riktiga. Det finns en del av en källare kvar. En del av källaren jämte en del andra grundstenar från någon husgrund togs bort för några år sedan vid stenröjning på torpet. Källaren användes på 1910-talet av dem som bodde på granntorpet.
Till karta
Här bodde i en backstuga på 1830-talet Anders Olofsson och hans familj. De hade tidigare början av 1800-talet varit lantbo (brukare) i Spetalen, som var hustrun Kerstins föräldrahem. År 1826 flyttade de till Nordgården där de var brukare fram till 1831. Då klarade de inte upp ekonomin längre utan fick flytta till en backstuga på utmarken som det står i husförhörslängden. Den stugan var Gåsaviken.
Anders Olofssonf 1787 i Kvinnestad död 1846
H Kerstin Brynglsdotter f 1788 död 1841
D Elin f 1808
S Peter f 1811
S Ismael f 1816
D Maja f 1820
D Anna Brita f 1825
De bodde här fram till mitten av 1850-talet. År 1857 övertogs torpet av sonen till grannen.
T Karl Gustav Olofsson f 1825 gift 1858
H Katarina Andersdotter f 1834 i Asklanda
D Malvina f 1859
D Gustava f 1861
D Helfrida f 1866
År 1969 reste hela familjen till USA. Ny brukare av torpet blev Andreas Andersson. Han kom från Nygärde där han bott i omkring 20 år och han var då änkeman. Det sägs om honom att han en gång såg en sjöjungfru i sjön.
T Andreas Andersson f 1808 död 1885
Andreas bodde på torpet till sin död. Sedan dess har huset tidvis varit uthyrt fram till 1920-talet. På 1910-talet bodde Oskar Sylvéns familj här
H Anna Maria Andersdotter f 1859
S Nils f 1892, till Högabacka
D Hanna f 1893, till USA 1920
Anna Maria Andersdotter flyttade till sonen på västra Högabacka efter att han köpt det stället. Huset revs omkring 1840 och ladugården hade rivits redan något år tidigare. Det finns inga rester av bebyggelsen kvar, endast en åker.
Till karta
Detta stället kallades i dagligt tal för Skvalpen, därför att stugan låg alldeles vid sjökanten så att man i stugan kunde höra vågornas skvalp mot strandstenarna. Enligt husförhörslängden hette backstugan Gåsaviken. Här bodde troligen änkan Katarina Andersdotter med sina barn. Hon kom isåfall från Gisslagården som hon fått lämna när hon blev änka. Hon flyttade då hit till tån vid Gåsaviken 1826.
Änk Katarina Andersdotter f 1789
D Annika f 1817
S Anders f 1820
Barnen växte upp, tog tjänst och flyttade hemifrån. År 1838 kom Olof Karlsson från Spetalen hit med sin familj. De hade ägt Spetalen men hade inte klarat ekonomin utan kommit på obestånd och varit tvungna att flytta hit.
T Olof Karlsson f 1772 i Ljur död 1854
H Ingjerd Gudmundsdotter f 1785 i Simonsgården död 1872
D Johanna f 1823
S Karl Gustav f 1825, till USA 1869
S Magnus f 1830, till S Björke
S Fredrik f 1833
Efter Ingjerds död har torpet varit obebott. Det finns inte mycket kvar som kan minna om torpet.
Till karta
Hit flyttade soldat Anders Blad med sin familj när han slutat soldattjänsten 1819.
Sold Anders Blad f 1791, gift 1816, död 1820
H Anna Svensdotter f 1796, dotter till sold Döös
S Johannes f 1817
Anna blev änka bara 24 år gammal och hade det fattigt och besvärligt. I början av 1830-talet när Johan Örn hade slutat soldattjänsten och fått skilsmässan klar från sin fru flyttade han hit.
FD Sold Johan Örn f 1780 i Ljur död 1849
Änk Anna Svensdotter f 1796
S Anders f 1831, blev soldat Hjelm
D Anna Kristina f 1836, till Maryd
Möjligen kan sonen Anders med fru bott här något år. År 1866 flyttade han över till Aspenäs och tog sin mor med sig. De flyttade även med stugan. Det sägs att han lastade stugdelarna på en eka och rodde dem över sjön. Det finns delar av en husgrund kvar.
Till karta
Backstugan låg på Simonsgårdens tå nere vid sjön. Där finns markerat ett ställe enligt den gamla skifteskartan. Det har antagligen varit ett gammalt undantag. Troligen bodde Andrs Nilsson med fru här efteratt de sålt Simonsgården till sonen i mitten av 1850-talet.
Und Anders Nillson f 1799 i Asklanda död 1872
H Anna Svensdotter f 1795 i Ljur död 1863
Efter Andreas död stod troligen stugan tom några år. 1885 flyttade Fredrik Olausson hit med sin familj efter att ha ägt Simonsgården i ca 5 år.
Fredrik Olausson f 1842 i Algutsgärde
H Johanna Sofia Andersdotter f 1847 i Asklanda
S Henning Levin f 1869 i Asklanda
D Selma (Hilma) Serafia f 1880
År 1888 flyttade Fredrik med familj till Västra Högabacka där han blev arrendator. Stugan blev öde och revs senare.
Låg på tån vid Spetalens västergärde. Här byggde Svante Kröjts och hans hustru. De kom hit omkring 1870. Svante var stenhuggare och murare. Många av källarna i bygden är gjorda av honom och det var främst välvda jordkällare han byggde.
T Svante Andrasson Kröjts f 1835 gift 1865
H Anna Kristina Larsdotter f 1842 i Lyckan
D Alma Fredrika f 1865
S Johan Emil f 1867
S Linus f 1869
D Emma Matilda f 1875
S Oskar f 1879
D Hanna Vitalia f 1882
De bodde här till 1885 då de flyttade till Lertäckten. De rev byggnaderna som de tog med sig och byggde upp igen på den nya platsen. Det finns rester av en källare och någon husgrund kvar.
Till karta
Här låg en backstuga som möjligen byggdes av soldaten Karl Lindkvist när han slutade sin soldattjänst i början av 1870-talet. Stugan kan också vara äldre. Här på Skinten fanns det två ställen omkring 1800. Det fanns då också två familjer här men vilka som bott på vilket ställe vet vi inte. De första vi med säkerhet bodde här var
Sold Karl Lindkvist f 1821 i Asklanda död 1896
H Maria Bengtsdotter f 1818 i Vesene död 1908
S Vitalis f 1860
(De hade ytterligare barn som redan flyttat hemifrån när de föräldrarna flyttade hit)
De odlade upp en del jord som de sen brukade. Efter Karls död bodde änkan kvar under sin livstid. Därefter har ingen bott här. Det finns inga rester kvar.
Till karta
Förste kände innehavaren var "Öste-Lars" från Asklanda och hans familj. De kom hit omkring 1830. Det kan möjligen ha bott någon på detta stället tidigare. (se förra torpet)
Lars Nilsson f 1788 i Asklanda död 1856
H Anna Andersdotter f 1784 i Hol död 1864
S Anders f 1824 i Asklanda
Sonen Anders gifte sig och övertog torpet 1856. Omkring 1860 togs torpet på torpkontrakt och blev förpantningshemman.
Äg Anders Larsson f 1824 i Asklanda
H Lovisa Svensdotter f 1826 i Nårunga
S August f 1856
D Matilda f 1858, till USA 1882
S Levin f 1860, till USA 1880
S Anton f 1863, till USA 1882
S Johan Adolf f 1866, till USA 1882
D Selma Serafia f 1871
Något år in på 1870-talet köpte de en del av Nolgården och flyttade dit. Anders och de flesta barnen reste till USA i början av 1880-talet. Någon gång under senare hälften av 1870-talet flyttade soldaten Johan Lindkvist med fru hit. Han var soldat för Sörgården.
Sold Johan Lindkvist f 1851
H Eva Jonsdotter f 1850 i Gisslagården
S Karl Samfrid f 1878
D Hanna Vitalia f 1881
D Hilda Charlotta f 1884
S John f 1890
S Ernst f 1893
S Frits f 1896
År 1896 köpte de ena gården i Skjutshagen och flyttade dit. Torpet har sedan dess varit obebott. Det finns inga rester kvar utan allt är bortodlat.
Till karta
Den förste kände som bodde här var Andreas Månsson och hans hustru. de kom hit på 1820-talet.
T Andreas Månsson f 1795 i Kvinnestad död 1869
H Brita Pehrsdotter f 1797 i Sjötorp död 1837
D Maja f 1823 död 1836
D Anna f 1826
D Ella f 1833
H2 Änk Anna Andersdotter f 1797 gift 1850 död 1891
När Andreas gifte om sig var det med en nybliven änka från en backstuga i närheten. Hon kallades allmänt för "Knalla". När Andreas sedan dog blev Anna åter änka. Hon nådde en mycket hög ålder, 94 år. Efter hennes död blev torpet öde. Det finns en ruin kvar efter huset.
Till karta
Denna lilla backstuga låg på en kulle, troligen kom namnet härav. Den innehades på 1830-talet och troligen tidigare av Lars Pehrsson och hans hustru.
Inh Lars Pehrsson f 1797 död 1849
H Anna Andersdotter f 1797 i Asklanda
De hade inga barn. Efter Lars död gifte änkan om sig och flyttade till Skinten som låg endast några hundra meter därifrån. Sedan dess har ingen bott här. Det är svårt att hitta några rester av stugan.
Till karta
Detta torp odlades upp omkring 1870 av soldatsonen Kasper Lindkvist. Han byggde en stuga och flyttade hit efter att han gift sig.
T Kasper Lindkvist f 1843 gift 1868
H Klara Andersdotter Kröjts f 1841
D Selma Malvina f 1871
D Emma f 1874
Kasper reste till USA ett par gånger, första gången på 1880-talet och andra gången 1892. Omkring 1888 eller tidigare övergav han och den övriga familjen av någon anledning torpet och flyttade till Sällerhög, När sedan Kasper hade kommit hem från USA flyttade de till Borås. Efter dem har ingen bott på torpet. Här finns endast någon liten rest av en grund kvar och en åker.
Till karta
Detta torpet låg på socknens mark vid Skjutshagen.Det odlades upp av Svante Kröjts med familj. De flyttade hit 1885 och kom då från tån vid Spetalen där de bott i omkring 15 år.
T Svante Andreasson Kröjts f 1835
H Anna Kristina Larsdotter f 1842 i Mellomgården
D Alma Fredrika f 1865
S Johan Emil f 1867
S Linus f 1869
D Emma Matilda f 1875
S Henning Oskar f 1879
D Hanna Vitalia f 1882
S Herman Arvid f 1887
Svante Kröjts var skicklig på att bygga källare. Familjen Kröjts bodde här till omkring 1910 då de flesta av dem flyttade till Borås. Torpet blev därefter öde , det finns ett par åkrar och någon husgrund kvar.
Till karta
Gården ägdes i början av 1800-talet sedan länge av säteriet Sällerhög, som då ägdes av general Lilliehök. Den sköttes av en lantbo eller brukare.
Br Petter Johansson f 1802 i Hjällby
H Ingjerd Andersdotter f 1800 i Kvinnestad död 1859
S Johannes f 1829
D Anna Christina f 1833
D Stina f 1835
D Ella f 1838
D Klara f 1842
H2 Johanna f 1810 i Nårunga gift 1862
Petter slutade som brukare 1863 och de flyttade till Björke och sedan därifrån till Vesene för att till slut hamna i Ornunga igen. Ny brukare till Berget blev soldatsonen
Br Johannes Pettersson Frantz f 1841 i Nårunga
H Stina Kajsa Andersdotter f 1840 i Nårunga, gift 1863
D Selma f 1865
Frantz flyttade redan 1865 till Sällerhög och den nya brukaren kom från Smedstorp.
Br Nils Andersson f 1823
H Helena Larsdotter f 1818 i Ljur
D Klara f 1852 i Ljur
S Johan Edvard f 1855 i Asklanda
S Aron f 1858 i Asklanda
D Amanda f 1861
År 1878 slutade Nils som brukare på Berget och köpte sig en liten gård i Asklanda. General Lilliehök var då död och Berget såldes. Ny ägare blev
Äg Gustav Åhman f 1840
H Gustava Johansdotter f 1845 i Hol
D Alma Fredrika f 1861 i Asklanda, till USA 1881
S Johan Axel f 1870, till USA 1887
S Erik Oskar f 1872
S Karl Gustav f 1874
D Hanna Gustava f 1877
D Berta Charlotta f 1882
D Ester Maria f 1885
Åhman köpte båda gårdarna Berget 1879. Den andra gården sålde han 1885 till Johan August Andersson från Högabacka. Åhman sålde också denna delen av Berget 1887 och reste året efter till USA. Den nye ägaren kom från Bratteberg och hette
Äg Anders Andersson f 1844
Syst Matilda Andreasdotter f 1857
Anders ägde gården fram till 1924 då den övertogs av brorsonen och hennes man FEL!
Äg Karl Persson f 1871 död 1949
H Hilma Bäck f 1878 död 1965
D Ingeborg f 1904 död 1961
S Sven f 1906
Gården övertogs av sonen Sven på 1940-talet.
Äg Sven Persson f 1906
Syst Ingeborg Persson f 1904 död 1961
Sven ägde gården fram till 1987 då den köptes av Mats Claesson och lades till hans gård. Bostadshuset avsöndrades och såldes till villa.
Till karta
Lommared var sedan indelningsverket trädde i kraft i slutet av 1700-talet ett sergeantboställe. Tjänsten var tidvis vakant under 1830-40-talet. Under den tiden sköttes och beboddes det av en brukare. De sergeanter som bodde där under 1820-talet ägnade sig inte åt gårdens skötsel utan även då fick en brukare sköta den.
Br Lars Jonsson f 1799 död 1837
H Anna Nilsdotter f 1799
D Anna Cathrina f 1824
D Maja Stina f 1828
S Johannes f 1830
S Anders Petter f 1834, till Sjötorp
D Johanna f 1836
Vem som tog vid efter Lars är oklart, men det kom någon som stod som dräng. År 1843 kom Petter Andreasson från Sällerhög som brukare.
Br Petter Andersson f 1811 i Vesene
H Ella Olofsdotter f 1820 i Spetalen
S August f 1843
D Klara f 1846
D Eva f 1849
D Matilda f 1852
Familjen flyttade 1833 till K Skövde. År 1852 blev Ture Frantzich sergeant och kom hit och övertog gården 1853
Serg Ture Frantzich f 1823 i Nårunga
H Maria Sofia Rydberg f 1827, gift 1855
S Edvin Kanutus f 1855
D Elvida Gustava f 1857, till USA 1883
D Alida f 1858, till USA 1886
S Henning Teodor f 1860, till USA 1882
S Lambert f 1861
S Karl Ugo f 1862, till USA 1886
D Hilma f 1863, till USA 1883
D Anna Maria f 1865
S Ernst Wejdik f 1866, till USA 1888
S Axel Knut f 1869
Ture köpte gården 1872. Sonen Kanutus gifte sig, arrenderade gården av fadern och Ture med familj flyttade till Sundet.
Serg Kanutus Frantzich f 1855, gift 1882
H Selma Åhman f 1860
D Ester f 1883
D Berta f 1884
S Erik f 1887
D Hanna Sofia f 1889
S Enock f 1891
Några år in på 1890-talet flyttade Kanutus med familj till Borås. Ture Frantzich sålde då 3/16 mtl till sonen Axel och behöll 1/16 mtl väster om sjön vid Sundet. Hälften av Axels del arrenderades av brodern Lambert. Efter Tures död bodde Lambert något tiotal år på Sundet som han tydligen köpt. Han bodde där från första hälften av 1900-talet fram till början av 1920-talet
Arr Lambert Frantzich f 1861 död 1842
H Alida Johansdotter f 1863 i Nårunga död 1958
D Teresia f 1894
D Lilly f 1896
S Johanna f 1897
S Birger f 1899
S Gustav f 1900
S Elof f 1904
S Åke f 1907
S Edvin f 1910
D Julia f 1914
År 1923 sålde Axel denna del 3/32 mtl till brodern Lambert och 3/32 mtl till Emil Andersson i Simonsgården. Omkring 1940 övertogs Lamberts gård av dottern Julia och hennes man.
Äg Stig Karlsson f 1915 i Kuddby gift 1936, död 1974
H Julia Frantzich f 1914, död 1963
S Alf f 1936
D Viola f 1942
S Alvar f 1947
D Siv f 1959
D Solbritt f 195?
Efter Stigs död övertogs
Till karta
Var tidigare platsen för Assmundstorp och kallades vid "skiftet" för Österbergstorpet. Detta gjorde att de som sedan bodde här efter Johan Tapper kom att få tillnamnet Österberg. De blev kallade i tur och ordning för "Österbergs-Anders" och sedan "Österbergs-August". På 1870-talet köptes jorden, som då hörde till Nolgården och låg söder om "Prästavägen", av Johan Fredrik Tapper. Han bodde då på Assmundstorp. Han brukade båda ställena och det är ovisst om de flyttade hit eller inte.
Äg Johan Fredrik Tapper f 1845 död 1879
H Eva Charlotta Johandotter f 1846
D Alma Vilhelmina f 1869 i Ödenäs
D Selma Elfrida f 1869 i Ödenäs
S Linus Robert f 1871 i Asklanda
D Hilma f 1873 i Asklanda
D Gerda f 1875
Efter Tappers död reste familjen till USA 1881 och gården köptes av
Äg Anders Eliasson f 1842, kom från Hol
H Maja Stina Andersson f 1842
S Herman f 1880
D Gerda Charlotta f 1882
Anders Eliasson sålde 1890 gården till August Andersson
Äg August Andreasson f 1842
H Anna Lisa Svensdotter f 1840
1903 sålde de gården till Emil Kröjts. De hade då köpt en annan Nolgård och flyttat dit. Kröjts lade grunden till ett nytt boningshus, men innan han hunnit bygga sålde han 1904 gården och flyttade. Köpare var
Äg Algot Alfredsson f 1884 i USA död 1958
H Hilma Viss f 1891 i Kvinnestad
D Greta f 1915
S Erik f 1917
S Arne f 1919 död 1971
D Sigrid f 1921
D Clary f 1924
D Kerstin f 1927
S Tage f 1930
D Maj-Britt f 1933
Algot var också slaktare. Efter hans död fortsatte sonen Arne att bruka gården fram till sin död. Den köptes då av Tage Johansson och hans hustru Gun. Gården är fortfarande bebodd.
Till karta
Torpet tillhörde Iglabo och vid skiftet av Ornunga by förlades det så nära stamgården som möjligt. Den förste innehavare vi känner till var skräddaren Johannes Fihn. Han fanns redan här på 1820-talet. Torpet låg då dock inte exakt enligt kartan då det först vid skiftet flyttades cirka 100m västerut till den plats som kartan visar.
T Johannes Jonsson Fihn f 1788 i Herrljunga, gift 1817, död 1862
H Maja Gudmundsdotter f 1790 i Simonsgården, död 1856
S Gustav f 1817
S Anders Magnus f 1822, blev skräddare i Sjötorp
S Johannes f 1824
S Fredrik f 1828
Familjen flyttade 1828 till Gisslagården som de köpt en del av. Torpet övertogs då av Johannes Österberg som tidigare bott några år på Spetalen som han ägt.
T Johannes Österberg f 1814 i Siene död 1870
H Johanna Kristina Andersdotter f 1814 i Lena, till USA 1881
S Johan Fredrik f 1837 i Ljur, till Vårgårda
S Jan Henrik f 1841 i Ljur , till Ljur
D Anna Sofia f 1843 i Ljur
D Eva Charlotta f 1846 i Ornunga
S Karl August f 1849, till USA 1867
S Pehr Nikodemus f 1851, till USA 1871
D Ella Maria f 1855, till USA 1871
Efter Johannes död skötte änkan och barnen torpet till 1877 då det övertogs av dottern och mågen
Sold Johan Fredrik Tapper f 1845 död 1879
H Eva Charlotta Österberg f 1846, till USA 1881
D Alma Vilhelmina f 1867 i Ödenäs, till USA 1881
D Selma Elfrida f 1869 i Ödenäs, till USA 1881
S Linus Robert f 1871 i Asklanda, till USA 1881
D Hilma f 1873 i Asklanda, till USA 1881
D Gerda f 1875 i Asklanda, till USA 1881
Johan Tapper köpte i slutet av1870-talet en del av Nolgården, 1/41 mtl, men bodde kvar på torpet som han troligen då också hade köpt.. Nolgården som han köpte var nämligen just det område som torpet låg på före skiftet. År 1881 sålde änkan torpet till Anders Eliasson från Hol, som även köpte gården. Det är ovisst om han någonsin bodde på torpet utan han bodde troligtvis på gården. År 1890 köptes torpet av August Andersson i Nolgården och sedan dess vet vi säkert att torpet varit öde. Det finns några husgrunder kvar och ett par åkrar.
Till karta
Namnet Ledet fick backstugan därför att här fanns ett led över vägen mot utmarken för att hindra betesdjuren att komma in i byn. Det innehades av en änka efter en hemmansägare i Nolgården. Denne hade dött ung och den efterlämnade familjen fick flytta hit. Eftersom han hade flera barn och var mycket fattig fick hon socknens hjälp med att uppföra stugan.
Änk Johanna Eriksdottter Åhman f 1830 i Ljur död 1880
D Anna Charlotta Larsdotter f 1854 i Nårunga
S Johan Emil Larsson f 1856 i Nårunga
D Matilda Augusta Larsdotter f 1859 i Ornunga, till USA 1885
S Anton Valfred f 1864, till USA 1884
D Ida Maria Larsdotter f 1867
De flyttade hit 1868. När Johanna blev änka fick hon hjälp av sin syster Maja Stina Eriksdotter Åhman f 1834 i Ljur, som flyttade med henne till torpet. När sedan Johanna dog tog Stina hand om barnen som var kvar i hemmet. Stina blev gammal och bodde kvar i stugan till sin död 1907. Efter hennes död revs stugan. Det finns inte mer än rester av en odling kvar som minner om stället.
Till karta
Torpet ligger väster om Nordgården alldeles intill vägen. Det benämnes även i dag ibland för Hökalyckan. Här bodde på 1830-talet soldaten Sven Höök. Han hade tidigare ägt en del av Nolgården och tagit detta torp som undantag från gården.
Sold Sven Höök f 1786 i Herrljunga, gift 1812 död 1841
H Stina Andersdotter f 1786, död 1856, dotter till sold Anders Höök
D Annika f 1811
S Johannes f 1813
Omkring 1850 övertogs torpet av deras son Johannes, som kom från Nolgården, (samma del som fadern tidigare ägt) som han tidigare ägt och brukat. Han var sjuklig. På grund av det hann han inte utföra det arbete han borde och de fick svårt att klara ekonomin. De fick därför lämna gården och flytta till torpet.
T Johannes Svensson f 1813 död 1856
H Ingjerd Andersson f 1812 i Kvinnestad, död 1874
S Anders Magnus f 1842, till Siene
S August f 1848, till USA, Han hördes sen aldrig av
S Henrik f 1850, till Stockabo
D Eva Charlotta f 1853, till Kärtared
Efter Johannes död hade familjen det mycket fattigt och besvärligt, men de skötte torpet efter bästa förmåga. Sonen Henrik blev rallare och efter hand en eftertraktad bas för ett rallarelag. Efter änkans död övergick torpet till jordägaren. Det finns inga rester kvar av bebyggelsen utan endast en åker.
Till karta
Detta var från början ett torp som i mitten av 1830-talet innehades av Jean Höögs son Anders. Han gifte sig 1834 med änkan efter sin bror Lars. på 1840-talet köpte han 1/32 mtl av Spångakil, det område som torpet låg på, och blev då ägare.
Äg Anders Jansson Höög f 1808
H Ella Pettersdotter f 1803 i Ljur
HD Johanna Larsdotter f 1832 i Ljur
D Anna Lovisa f 1835
D Kristina f 1838
D Klara f 1841
H2 Anna Maja Bengtsdotter f 1825 i Molla
I början av 1870-talet överlät Anders gården till dottern Lovisa och hennes man och flyttade till Erikberg. Lovisas man var soldat och de bodde på det närbelägna soldattorpet.
Sold Efraim Johansson Boman f 1835 i Ljur
H Anna Lovisa Andersdotter f 1835
D Ida Karolina f 1859
S Edvin f 1862 död 1881
D Selma f 1866 död 1883
D Alina f 1869
D Emma Helfrida f 1874
S Oskar Vilhelm f 1879
I Slutet av 1880-talet sålde Efraim gården och flyttade till Mjälldrunga. Gården köptes nu av Anders Magnus Domar, som ägde granngården, och han lade samman den med sin gård. Det finns endast en välvd källare kvar, övriga hus är rivna.
Till karta
Ryatorp var inte bara namnet på fem soldattorp, utan därtill på flera andra torp och backstugor.Området kallades under senare hälften av 1800-talet för Ryastan.Detta ställe ligger i samma område som de efterföljande torpen. Vem som bott här är okänt, men eftersom det ligger omedelbart intill soldattopet är det troligen någon soldatänka som bott här. Det finns bara en husgrund kvar.
Till karta
Detta torp innehades redan på 1810-talet av en familj som tidigare ägt en del av Sörgården som de hade varit tvungna att lämna.
Hans Pehrsson f 1784 i Björke död 1839
H Brita Andersdotter f 1785 i Nohlgården
D Maja f 1805 i Björke
D Elin f 1808
D Katarina f 1811
På 1840-talet står Maja Hansdotter som innehavare av torpet. År 1857 flyttade Maja till Björke och överlät torpet till systern Katarina och hennes man.
T Anders Håkansson f 1812 i Bredared död 1885
H Katarina Hansdotter f 1811
Anders var enligt vad som berättas en skicklig murare och var mycket anlitad. Han var tyvärr begiven på sprit och drack upp det mesta av förtjänsten. Katarina fick sköta torpet ensam efter bästa förmåga. Katarina levde in på 1890-talet men orkade inte sköta torpet de sista åren utan fick flytta till fattigstugan. Det finns endast en husgrund kvar av bebyggelsen. Arealen på torpet var vid skiftet 1 tunnland åker och 1,5 tunnland äng.
Till karta
Torpet låg på kronoallmänningen Ornungen. Varifrån namnet kommit vet vi inte, möjligen är det efter en soldat Krus. Detta torpet låg alldeles i anslutning till soldattorpet och det var vanligt att avskedade soldater flyttade ut i närheten av torpet. De första vi med säkerhet vet bodde här var Sven Andersson med fru. De kom hit under första hälften av 1800-talet från Korpås, som de brukat, ev ägt. Sven var sedan unga år synskadad. I husförhörslängden från början av 1800-talet står det att han var blind på ett öga och hade nedsatt syn på det andra.
T Sven Andersson f 1798 i Simonsgården död 1841
H Katarina Andersdotter f 1789 i Korpås död 1858
Annika f 1817
Andreas f 1820
Efter Svens död brukade Katarina och hennes dotter torpet. Andreas tog tidigt drängtjänst och övertog omkring 1850 en del av Spetalen. Annika gifte sig och övertog torpet.
T Johannes Bengtsson f 1824 i Asklanda
H Annika Svensdotter f 1817 gift 1853
S Alexander f 1859
Vid Ornunga sockens utmarksskifte 1855 gjordes ett ägoutbyte med Simonsgårdens soldattorp, varvid större delen av Krusatorpet kom att tillhöra soldattorpet. I protokollet står bl a följande " Dock skola de sålunda utbytta ägorna icke tillträdas så länge nuvarande innehafvaren af Krusatorpet lefver och bibehåller samma torp, med villkor att hon, så länge hon besitter torpet skall underhålla skillnaden mellan den hägnad som soldatroten eljest åligger att underhålla omkring soldattorpets nuvarande spridda ägor och den hägnadsskyldighet, som efter det beslutade utbytet, kan sig på roten belöpa" (Kristina stod då som innehavare).
Torpets areal var vid skiftet ca 0,5 tunnland åker och 3 tunnland äng. Hela skiftet av socknen utmark överklagades och det dröjde till 1861 innan det blev fastställt. Eftersom Katarina då var död tillträddes de utbytta ägorna omedelbart enligt skiftesbeslutet ovan. Det betydde att Johannes Bengtsson med familj fick lämna torpet. De flyttade till Tåbacken, där de bodde ett tiotal år, innan de köpte en del av Skjutshagen och flyttade dit.
Karta + text
Till karta
Torpet tillhörde rote nr 320 för Simongården m fl.
Stig har inga uppgifter före 1800. Enligt Tage J var följande personer soldater här under 1700-talet:
1685-1698 Sven Andersson
1709-1712 Anders Eriksson död i Vismar 1712
1714-1726 Måns Eriksson-Enebom
1726-1742 Bengt Simberg f 1702 död 1742
1744-1756 Gottfrid Zeeler f 1716 död 1756
1757- Olof Bengtsson-Simberg f 1735 i Ornunga
1777-1790 Nils Jonsson-Siberg f 1754 död 1790
Anders Fix var soldat från 1792.
Sold Anders Bryngelsson Fix f 1751 död 1807
H Ingeborg Larsdotter f 1754 i Korpås död 1808
D Bryngel f 1784
S Andreas f 1791
S Sven f 1794
Det är inte troligt att Fix någonsin bodde på soldattorpet. Han var bonde i Korpås i början av 1780-talet. Svågern övertog jordbruket när Fix blev soldat. Han bodde fortfarande kvar i en stuga vid Korpås. Fix var soldat till 1805. År 1806 blev Andreas Junt f 1781 soldat här(Sund enl Tage J). Han var inte gift och var soldat endast i två år. Junt blev tillfångatagen i Norge 1808. Roten fick då en ny soldat och det blev 18-årige Johannes Krus.
Sold Johannes Krus f 1790 död 1828
H Ingjerd Eriksdotter f 1781
S Petter f 1815
D Brita f 1818
D Maja f 1821
S Anders f 1823
Efter Johannes död flyttade familjen därifrån. Han efterträddes 1831 av Johan Petter Sim. Han var ogift och avskedades på rotens begäran redan i okt 1832. Hans efterträdare blev 1833 Lars Frisk.
Sold Lars Frisk f 1806 död 1849
H Anna Johansdotter Djup f 1811
S Johannes f 1834, till Elmåsen
S Anders f 1837, blev soldat Herrman
S August f 1842
Efter Lars död flyttade änkan och barnen till hennes föräldrar i Kyrketorp. Ny soldat blev
Sold Andreas Frisk f 1826, till USA 1881
H Inga Maja Petterdotter f 1824 död 1875
D Johanna Lovisa f 1851
D Anna Sofia f 1853, till USA 1876
D Annette f 1858, till USA 1880
D Selma f 1861, till USA 1881
D Frida Vilhelmina f 1864, till USA 1880
D Karolina f 1866, till USA 1881
Andreas Frisk blev Korpral vilket var rätt vanligt vid denna tid om någon varit länge i tjänst och skött sig väl. Han slutade tjänsten 1881 och reste till USA. Han efterträddes av
Sold Alexander Fast f 1856 i Tämta
H Albertina Johansdotter f 1863
S Oskar Alexander f 1888
D Berta Axelina f 1891
D Hildur Elisabet f 1893
S Ragnar Evert f 1895
S Gunnar Vilhelm f 1897
S John f 1900
S Carl f 1903, till Vårgårda
Sold Fast var även skomakare. Han var soldat till någon gång efter 1900. De bodde kvar något år efter det han tagit avsked och flyttade sedan till Kulling-Skövde 1912. Under 1910-talet köptes hälften av soldattorpet av Ernst Lindkvist i Skjutshagen, och den andra hälften av Linus Pettersson i Elmåsen. Denna halva övertogs 1930 av Erik Andersson f 1906 i Eggvena och hans hustru Anna Pettersson f 1901. De byggde ett nytt boningshus på torpet då det gamla var rivet. De byggde senare också en snickerifabrik där. Den nya bebyggelsen kallades Fasttorp. Den finns ännu kvar.
Till karta
Detta torp tillhörde rote nr 316 för Sörgården m fl.
Stig har inga uppgifter före 1800. Enligt Tage J var följande personer soldater där under 1700-talet:
1682-1707 Olof Larsson(Persson) död i Karlskrona 1706
1707-1713 Lars Andersson död i Vismar 1713
1714-1716 Erik Persson-Örnclou (Per Eriksson)
1716-1717 Per Jönsson-Örnclou
1717-1728 Erik Larsson-Örnsten(clou)
1730-1741 Lars Andersson-Örnberg f 1697 död i Finland 1742
1743-1763 Erik Persson-Örn f 1724
1770-1790 Petter Södergren f 1742 död 1790
1790-1797 Erik Green f 1753 död 1810
Det innehades från 1799 av
Sold Jonas Blank f 1777 gift 1802 död 1809.
H Annika Pehrsdotter f 1780
De hade tre barn, men alla dog redan som små. Han var soldat till 1808 då han blev tagen till fånga i Norge. Han blev då ersatt med en ny soldat och familjen flyttade sedan till Elmåsen. Ny soldat blev
Sold Andreas Vahl f 1790
H Stina Andersdotter f 1793
S Andreas f 1820
S Johannes f 1824
D Kristina f 1830
Vahl var soldat till 1840 och han och hans familjen flyttade sedan till Södra Hökåsen som de odlade upp. Näste soldat blev 1841
Sold Karl Svensson Lindkvist f 1821 i Asklanda
H Maria Bengtsdotter f 1818 i Vesene
S Kasper f 1843
S August f 1845
D Lotta f 1850
S Vitalis f 1860
Han var soldat till 1873 och familjen flyttade sedan till Skinten där de övertog ett torp. År 1874 kom nästa soldat som var
Sold Johan Säll Lindkvist f 1851 i Molla
S Karl Samfrid f 1878
D Hanna f 1881
D Hilda Charlotta f 1884
S John f 1890
S Ernst f 1893
S Fritz f 1896
Det är ovisst hur länge Lindkvists bodde på soldattorpet. Han bodde kanske bara något år här. Han flyttade sedan till Skinten som var förpantningshemman. Han var soldat till 1900 och var den sista soldaten på denna rote. Möjligvis har Anders Magnus Kröjts bott här något år på 1870-talet. Torpet blev sedan öde. Det köptes på 1900-talet av Alexander Pettersson i Skjutshagen. Alla byggnader är rivna och de fyra soldatorpens mark är nu sammanslagen till en enda åker.
Till karta
Detta torp tillhörde roten nr 317 för Nolgården m fl.
Stig har inga uppgifter före 1800. Enligt Tage J var följande petsoner soldater här under 1700-talet:
1685- Olof Andersson
-1700 Lars Andersson
1701-1710 Hans Bryngelsson stupad 1710 vid Helsingborg
1710-1712 Hans Larsson stupad i Stralsund
1712-1714 Gudmund Toresson
1714-1752 korpral Gösta Eriksson-Örbeck f 1691 död 1761
1756-1785 Måns Hansson-Norman "varit i Pommerska kriget"
Från 1789 bodde här
Sold Anders Jonsson Pihl f 1759, gift 1780, död 1811
H Maja Andersdotter f 1761 död 1828
S Anders f 1785
D ?????(Oläsligt) f 1788 (Katarina enlg Tage J)
Pihl var inte ung längre, och eftersom det var ständiga krig blev det stora påfrestningar på honom. Det gjorde att han var tvungen att sluta som soldat 1805 och flytta med familjen till en backstuga i närheten. Nästa soldat blev Nils Bäck f 1787. Han blev soldat 1806 och innehade tjänsten bara två år. Han var inte gift. Bäck hann dock delta i ett fälttåg och blev tillfångatagen. När han kom tillbaka var han redan ersatt av
Sold Sven Höök f 1786 i Herrljunga gift 1812
H Stina Andersdotter f 1786, dotter till sold Anders Höök
D Annika f 1811
S Johannes f 1813
Höök bodde här endast en liten tid i början av soldattjänstan på torpet. Redan 1816 ägde han Nolgården, men klarade tydligen inte upp att vara både bonde och soldat. När han slutade 1830 som soldat var han undantagsägare på Hökalyckan. Han hade deltagit i tre fälttåg och blivit sårad i ett av dem. Han var den sista soldaten på denna rote. Torpet blev sedan öde och alla rester av bebyggelsen är borta. Torpet köptes i början av 1900-talet av Ellen Jonsson i Kyrkeborg. Det såldes senare till Viktor Hallenbert i Skjutshagen.
Till karta
Torpet tillhörde rote nr 319 för Mellomgården m fl.
Stig har inga uppgifter före 1800. Enligt Tage J var följande personer soldater här under 1700-talet:
1683 Joen Larsson
1708 Jöns Larsson
1708-1712 Anders Svensson
1714-1718 Erik Olofsson-Unger
1720 M..... Gisslesson-Brink
1720-1741 Andor Andersson-Duktig
1742-1744 Bryngel Nilsson-Nordman
1747-1780 Jon Jonsson-Örman
1781-1790 Jonas Ögren
1790 Lars Mellgren
1792-1794 Carl Een f 1762
Soldattorpet innehades från 1802 av
Sold Sven Asp f 1778 gift 1803 död 1825
H Karin Jonasdotter f 1765
D Maja f 1801
Asp var soldat till 1825.Han efterträdes 1827 av
Sold Jonas Slätt f 1800 i Skölvene, död 1839
H Katarina Andersdotter f 1801 i Algutstorp
S Johannes f 1829
S Magnus f 1831
Efter Slätts död flyttade änkan och barnen till en backstuga i närheten. Han efterträddes av soldaten Gustav Kvick 1841
Sold Gustav Kvick f 1820 död 1845
H Stina Johansdotter f 1818
D Johanna Fredrika f 1842
Kvick fick avsked på grund av psykisk sjukdom och brott som begåtts i samband med den.Han dömdes till döden och var den siste från bygden som avrättades, i Mörlanda. Nästa soldat tillträdde 1844
Sold Johannes Andersson Kvint f 1817 Ornunga död 1868
H Johanna Johansdotter f 1813
D Kristina f 1841
D Klara f 1845
S Anders Gustav f 1847
S Johan Fredrik f 1850
D Brita Maja f 1855
När Kvint dog flyttade änkan och yngsta dottern, de andra var redan utflyttade, till fattigplan i Elmåsen. Kvint efterträddes 1869 av Johan Petter Johansson Kvint f 1846. Johan var inte gift. Han slutade som soldat redan året efter och reste till USA. Till efterträdare fick han 1872
Sold Johan August Johansson Fred f 1849 i Sjötorp
H Johanna Lovisa Andersdotter f 1851 i Asklanda gift 1873
S Karl Johan f 1876
S Linus Axel f 1878
D Hanna Charlotta f 1880
S Oskar Leander f 1883
D Hilma Elisabet f 1886
År 1887 slutade Fred som soldat och familjen flyttade till Asklanda. Torpet övertogs på arrende av Alfred Andersson från Stammerbacka, som något år tidigare hade kommit hem från USA.
Arr Alfrid Andersson f 1859
H Klara Johansdotter f 1859
S Algot f 1884 i USA
D Emilia f 1886
D Hilma f 1892
De bodde här till 1894 då de flyttade till Stammerbacka och övertog torpet där. Det fanns sedan ytterligare en soldat på denna rote i början av 1890-talet, men han bodde troligen inte här. Han hette Karl Karlén och var född 1872 i Asklanda, och uppvuxen i Lindås. Från senare hälften av 1890-talet var torpet obebott. Det köptes i början av 1900-talet av Linus Johansson i Kyrketorp. Bostadshuset revs, men ladugården stod kvar till en bit in på 1940-talet.
Till karta
Torpet tillhörde rote nr 318 för Västergården m fl.
Stig har inga uppgifter före 1800. Enligt Tage J var följande personer soldater här under 1700-talet:
1679-1700 Esbjörn Eriksson
1700-1706 Bengt Bengtsson stupad vid Viborg 1706
1707-1712 Jon Svensson stupad i Stralsund
1714-1741 Lars Jonsson-Blomquist f 1687 död 1747
1742-1757 Jon Blom f 1709 död 1790
1759-1790 Anders Blomquist f 1730 död 1790
1790-1801 Sven Ståhl
Soldattorpett innehades från 1801 av
Sold Johan Djup f 1781 i Ramnaklev gift 1803
H Elin Pehrsdotter f 1777 i Ryagärde
S Nils f 1804
D Chatarina f 1808
D Anna f 1811
D Stina f 1816
Han hade som soldat varit med i sju olika fälttåg och överlevt. Han var soldat till 1830 och sedan flyttade han med familjen till Kyrketorp. Han efterträddes 1831 av
Sold Andreas Spak f 1808 död 1837
H Märta Andersdotter f 1809 död 1857
S Petter f 1831
S Anders Magnus f 1833
D Johanna f 1836
När Andreas Spak dog flyttade änkan och barnen till en backstuga i närheten. Ny soldat blev Lars Dahl som tillträdde 1837.
D Kristina f 1834
D Anna Kataina f 1836
S Anders f 1839
D Klara f 1843
D Lotta f 1846
D Eva f 1851
H2 Anna Katarina Kröjts f 1826 gift 1858 död 1869
S August f 1858
D Johanna Fredrika f 1862
S Emil f 1866
Dahl slutade som soldat 1867 men han bodde troligtvis kvar något år på torpet. Han flyttade sedan till Södra Mellombacken som han då hade börjat odla upp. Han var den siste soldaten på detta torp. Det köptes i början av 1900-talet av Linus Johansson i Kyrketorp. Husen var redan rivna när torpet såldes. Det finns ina rester av torpet kvar.
Till karta
Gården ägdes under 1830-talet av Bengt Johansson och hans hustru. Han fick sälja gården på grund av ekonomiska svårigheter, och tog ett jordstycke som undantag endast 44 år gammal. Gården köptes av Olof Johansson på Kyrkebol som ägde den till 1869. Han flyttade då genom ägoutbyte ( Han hade flyttat över ena Mellomgården på en son) Mellomgårdens "inägor" till de på Kyrkebols och Mellomgårdens utmarker liggande torpen "Spaka-Märta"(6f5:28), "Slättas"(6f5:32) och "Håkes"(6f5:22) i Ryatorp. Sedan lyckades han sälja den delen av Mellomgården som torpen (och mantalet) nu tillhörde. Detta skulle kanske med nutida begrepp kunna kallas skatteplanering. Skatten betalades ju efter mantal och han flyttade över Mellomgårdens mantal till den del som såldes. Han hade då Mellomgårdens åkerjord, som då var värdefull, hemma i byn skattefritt. Denna del köptes under mitten av 1870-talet av Johannes Andersson och hans hustru från Källebacken som byggde husen på denna plats. Hon var dotter till ovannämnde Bengt.
Äg Johannes Andersson f 1830 i Stenstorp, död 1881
H Johanna Bengtsdotter f 1833 i Siene död 1911
S Anders Johan f 1860
S Gustav f 1863
D Alma Josefina f 1867
Gården överläts 1887 till dottern Alma och hennes blivande man, som var soldat i Asklanda. Johanna som då var änka flyttade tillbaka till Källerbacken.
Sold Johan August Ekman f 1863 i Hudene död 1951
H Alma Josefina Johansdotter f 1867 död 1926
S Richard f 1890
S Karl Samfrid f 1892, till Stockholm
S Hilbert Ragnar f 1895
D Astrid f 1897, till Björke
Johan var kreaturshandlare och var på marknader och köpte och sålde kor. Efter att Alma dött bodde Johan ensam kvar under sin återstående levnad. Gården såldes därefter till Ernst Lindkvist i Skjutshagen, som lade den i sambruk med den egna gården. Endast ett uthus och någon apel finns kvar.
De enda vi med säkerhet vet har bott här är änkan efter soldat Anders Spak och hennes barn. De kom hit efter hans död 1837
Änk Märta Andersdotter
S Petter Andersson f 1831
S Anders Magnus Andersson
D Johanna Andersdotter
Familjen klarade sig trots svåra förhållanden och barnen växte upp och flyttade ut. Efter Märtas död blev stället öde. Det finns inga rester kvar efter bebyggelsen mer än en liten åker.
Detta torp tillhörde rote nr 315 för Ryagärde m fl. Torpet var det största soldattorpet i Ornunga. Arealen var drygt 6 tunnland.
Stig har inga uppgifter före 1800. Enligt Tage J var följande personer soldater här under 1700-talet:
1676-1696 Joen Andersson
1696-1706 Anders Persson stupad i Finska viken 1706
1707- Kettil Andersson-Ryberg blev korpral vid rote 301
-1715 Henrik Andersson-Bratt fången i Stralsund
1716-1725 Sven Andersson-Fix
1732-1734 Bengt Andersson-Lager död 1734
1739-1742 Olof Rygren död i Finland 1742
1743-1747 Sven Gisslesson-Gillberg f 1704
1747-1768 Anders Eriksson-Ryberg f 1718
1768-1788 Bengt Eriksson-Ryman f 1743 död 1788 i Åbo i fälttåg mot Ryssland
Soldattorpet innehades från 1792 av
Sold Petter Lång f 1766
H Elin Jonasdotter f 1761, gift 1791, död 1796
D Ingjerd f 1792
H2 Gertrud Vikingsdotter f 1754, gift 1799
Lång var soldat här till 1801. Familjen flyttade sedan till ett torp i Nårunga. Han efterträddes 1802 av
Sold Johan Hög f 1788 på Dahl
H Ingeborg Larsdotter f 1775 i Ljur
S Anders f 1808
S Lars f 1810, till Ljur
D Anna Maria f 1813, till Kättlingabo
D Johanna Kristina f 1815 död 1828
D Stina f 1818
Hög var skötsam och skicklig så han steg i graderna. Han blev först förare, sedan rustmästere och avgick som sergeant. Han deltog i minst sex fälttåg och blev sårad men överlevde. Han fick medalj för tapperhet i fält. Han slutade tjänsten 1837 och efterträddes av Johan Nätt. Nätt hade varit bonde i Spångakil några år.
Sold Johan Pehrsson Nätt f 1813 i Spångakil död 1860
H Anna Pettersdotter f 1809
S Anders Petter f 1835
D Maja Lisa f 1839
D Klara f 1842
D Anna Rebecka f1848
Nätt blev avsatt som soldat 1857 på grund av spritmissbruk och flyttade till Blombacka. Nästa soldat blev 1858
Sold Efraim Johansson Boman f 1835 i Ljur
H Anna Lovisa Andersdotter f 1835
D Ida Karolina f 1859 S Edvin f 1862
S Edvin f 1862
D Selma f 1866
D Alina f 1869
D Emma Helfrida f 1874
Boman bodde på soldattorpet till 1871 då han övertog svärfaderns gård i Spångakil och flyttade dit med sin familj. Han var soldat till 1877. Han var den siste soldaten på denna rote. Torpet såldes på 1900-talet och lades till Björkebacken.
Hela Skjutshagen ägdes 1840 av Petter Andersson. Enligt sägen skall Skjutshagen varit en plats där kronoskjutsarna bytte hästar och där de sedan fick beta och vila.
Äg Petter Andersson f 1795 död 1867
H Ingjerd Andersdotter f 1790 död 1851
S Anders f 1821
S Johannes f 1823
S Erik Gutav f 1828
D Maja Stina f 1831
S Olaus f 1833
Skjutshagen skatteköptes från kronan i slutet av 1700-talet. Den skulle då bli gård och få mantalsatt jord. Ett villkor var att gården skulle bebyggas innan den fick mantal. Vid utmarksskiftet 1854-55 var det villkoret inte uppfyllt så de som ägde gården kunde inte få vara med och dela utmarken. Riktigt var ägarna bodde är ovisst. Jorden tillhörde troligen Sörgården. År 1843 köpte Petter Andersson 1/8 mtl av Sörgården. I mitten av 1850-talet delades Skjutshagen mellan bröderna Johannes och Erik.
Äg Erik Pettersson f 1828
H Kristina Fredriksdotter f 1832 i Lena
D Eva Charlotta f 1856
D Augusta Matilda f 1858
S Edvin f 1859
S Johan August f 1862
D Selma f 1869
De sålde gården1870 och hela familjen reste till USA. Gården köptes av soldaten på rote 303 i Nårunga, som flyttade hit 1871
Sold Johannes Fredman f 1840 i Vänga död 1876
H Johanna Svensdotter f 1835 i Ljur död 1871
S Karl Axel f 1862
S Emil f 1866
S Johan Albert f 1867
S Viktor f 1871
H2 Johanna Svensdotter f 1848
Johannes hade ett par barn med sin andra hustru men de dog som barn. Johannes sålde Skjutshagen och köpte en del av Sörgården 1875. Skjutshagen köptes av Johannes Bengtsson f 1824 i Asklanda död 1886
H Annika Svensdotter f 1817
S Alexander f 1859
Sonen Alexander gifte sig 1880 och övertog stället.
Äg Alexander Johansson f 1859
H Sofia Andersdotter f 1855 i Hudene.
D Axenia Elisabet f 1880, till USA
S Oskar Axel f 1882
S Fritz Hjalmar f 1886
År 1896 sålde gården och flyttade till Hudene. Gården köptes nu av soldaten Johan Lindkvist som då bodde på Skinten strax intill.
Äg Sold Johan Lindkvist f 1851 i Molla
H Eva Johansdotter
S karl Samfrid f 1878
D Hanna Vitalia f 1881
D Hilda Charlotta f 1884
S John f 1890
S Ernst f 1893
S Fritz f 1896
Sönerna John och Ernst köpte stället av sin far 1920.
Äg John Lindkvist f 1890 död 1970
Äg Ernst Lindkvist f 1893 död 1975
H Berta Johansson f 1886 död 1955
FD Mary f 1921
Ladugården brann ned 1944 och nybyggdes. Dottern och hennes man övertog gården 1945. Då hade Lindkvist tidigare köpt en del av Mellomgården (Ekmans) och lagt till sin gård.
Äg Holger Andersson f 1923 i Stenby, gift 1945
H Mary Lindkvist f 1921
D Maud f 1945
D Gerd f 1950
D Aina f 1955
De ägde gården till 1982 då den köptes av granngårdens ägare Sven Hallenbert och slogs ihop med hans gård. Bostadshuset förstördes genom brand, men det har byggts upp en villa på den avsöndrade bostadstomten.
Till karta
Eftersom det här stället ligger omedelbart väster om soldattorpet har det säkert bott soldatänkor här i flera omgångar. Den enda vi vet säkert är emellertid soldat Johan Slätts änka som flyttade hit 1839 med sina barn.
Änk Katarina Andersdotter f 1801 i Algutstorp död 1865
S Johannes Jonasson f 1829
S Magnus Jonasson f 1831, till Spetalen
Katarina bodde här till 1864. Sitt sista år tillbringade hon som inackorderad i Alet. Stället ingick i ett ägoutbyte i Mellomgården1869 (se 6f5:27). Det finns inga rester kvar av bebyggelsen, allt är uppodlat.
Till karta
På åkern bredvid Ekmans skog låg ett litet torp. Här bodde redan före 1800 Anders Olofsson och hans hustru som var född här i Ryatorp, kanske just på detta torp.
Anders Olofsson f 1767 i Hjärpås död 1839
H Elsa Johansdotter f 1764 i Ryatorp död 1829
D Maria f 1799
Maria gifte sig och övertog torpet.
T Olof Eriksson f 1801 död 1860
H Maria Andesdotter f 1799 död 1879
Olof gick under namnet "Köp-Ola" ev "Kämp-Ola". Han var från Högabacka och son till soldat Skog. de hade inga barn. Efter Olas och Marias död har stället inte varit bebott. Det ingick i ägoutbytet med mellomgården (se 6f5:27).
Till karta
Detta torp ligger i södra delen av Kyrkebols utmark inte så långt från den s k Ryavägen. Då det ligger i närheten av soldattorpet har det säkert varit boplats för flera soldatänkor och deras barn. Den förste innehavaren vi känner till var änkan efter soldat Stål, som flyttade hit 1800. Hon var Ståls andra hustru.
Änk Katarina Jonsdotter f 1754 gift 1793
MD Katarina Svensdotter f 1784
MD Berta el Brita (otydligt) Svensdotter f 1788
D Maria Svensdotter f 1794
S Andreas Svensson f 1797
Eftersom minsta barnet endast var tre år när fadern dog, hade familjen det mycket svårt att försörja sig. De små åkrarna gav inte så mycket avkastning. Allt eftersom barnen växte upp fick de ta tjänst. Andreas blev artillerist och gifte sig och övertog torpet.
Art Andreas Svensson Kröjts f 1797 död 1858
H Annika Eriksdotter f 1799 i Ljur död 1884
D Anna Katarina f 1826 gift med sold Dahl, Södra Mellombacken
S Anders Magnus f 1828, till Mellomtorp
S Johannes f 1832, till Norra Mellombacken
S Svante f 1835, till Lertäckten
D Klara f 1841, gift Lindkvist i Hovsbacke, senare Borås
S Karl f 1845, till USA på 1880-talet
Efter Andreas död sköttes torpet av änkan och sonen Karl. När sedan Annika dog flyttade Karl till USA och torpet blev öde. Det finns endast en källargrund kvar av bebyggelsen.
Till karta
Vem som bott här vet vi inte med säkerhet men troligen var det
Änk Margareta Andersdotter f 1782 död 1856
D Katarina Svensdotter f 1820
D Kristina Svensdotter f 1822
De hade tidigare bott i Sörgården som de fick lämna när Margareta blev änka. De kom hit på 1830-talet. Eftersom backstugan ligger nära soldattorpet har det troligen bott soldatänkor här tidigare. Det finns några aplar kvar och tills nyligen även en källarruin.
Till karta
Hela Nolgården ägdes 1840 av patron Sundler från Vårgårda. Denna del brukades då av Johannes Svensson. Hans far hade tidigare brukat ev ägt den.
Br Johannes Svensson f 1813
H Ingjerd Andersdotter f 1812 i Kvinnestad
S Anders Magnus f 1842
Av gården såldes omkring 1845 3/8 mtl till Andreas Svensson i Ornunga Kvarn och 1/8 mtl till Olof Johansson Skön. Något år senare sålde Andreas 3/16 mtl till Anders Andreasson. Andreas Svenssons son Johannes övertog resten, 3/16 mtl.
Äg Johannes Andreasson f 1821 i Asklanda
H Ella Johansdotter f 1821 i Kyrkebol
S August f 1847
D Eva Charlotta f 1849
S Johan Albert f 1854
S Alexander f 1857
År 1859 sålde de gården och tog ett undantag, men flyttade till Göteborg 1861. Nästa ägare kom ifrån Nårunga
Äg Lars Andersson f 1821 i Asklanda död 1868
H Johanna Eriksdotter Åhman f 1830 i Ljur
D Anna Charlotta f 1854 i Nårunga
S Johan Emil f 1856 i Nårunga
D Matilda Augusta f 1859 i Ornunga
S Anton Valfrid f 1864
D Ida Maria f 1867
Efter Lars död såldes gården till Anders Johan Larsson. Den ekonomiska ställningen var mycket dålig så änkan kunde inte behålla den. Hon och barnen fick flytta till Ledet och ny ägare blev alltså
Äg Anders Johan Larsson f 1840 i Kvinnestad
H Annika Johansdotter f 1838
S Teodor f 1872
S Linus f 1875
S Henning Oskar f 1879
Inte heller denna ägare fick ekonomin att gå ihop. År 1880 sålde Anders gården och reste med familjen till USA. Nästa ägare var från Åred, men han bodde inte här, utan gården brukades av (troligen hans son)
Br Lars Johansson f 1835 i Ljur
H Maja Lisa Andersdotter f 1839 i Nårunga
D Hilvida Elisabet f 1865 i Nårunga
D Almina Axenia f 1871 i Nårunga
S Oskar Valfrid f 1872 i Nårunga
Inta heller denna familj blev gammal på gården. Redan 1883 reste de till USA. Gården såldes sedan till Kopral Östlund från Stenhögen, som i sin tur sålde den till Mattias Johansson från Ormentorp 1884
Äg Mattias Johansson f 1840 i Göteborg
H Maja Stina Larsdotter f 1839 i Hol
D Ada f 1869 i Siene
S Svante f 1871 i Siene
S Karl Gustav f 1873 i Siene
D Selma f 1876 i Siene
D Josefina f 1877 i Siene
D Betty f 1881 i Siene
D Augusta f 1882 i Siene
De svåra ekonomiska förhållandena fortsatte tydligen. För att klara sig ytterligare något år på gården skrevs den över på den då 8-åriga dottern Augusta. År 1895 sålde de gården och senare reste familjen till USA. Ny ägare blev
Äg Axel Johansson Frantzich f 1862 i Nårunga
H Ida Johansdotter f 1866
D Olga f 1888
D Anna f 1890
D Elin f 1892
D Karin f 1894
År 1902 sålde Frantzich gården till August Andreasson som då ägde 1/41 mtl Nolgården. Det var det gamla Österbergstorpet och av den anledningen kom han att kallas för August Österberg trots att han inte hade något släktskap med Österberg.
Äg August Andteasson f 1841
H Anna Svensdotter f 1840
De hade inga barn. 1910 sålde de gården vidare. Denna gång blev köparen Martin Jansson från Grude. August med fru flyttade till Källerbacken.
Äg Martin Jansson f 1886 i Grude död 1971
H Anna Larsdotter f 1888 i Källunga död 1979
S Paul f 1907 i Grude
S Herbert f 1908 i Grude
S Ragnar f 1910
S Evert f 1912
D Alise f 1914
S Olle f 1919
S Kalle f 1920
S Åke f 1922
D Elvy f 1925
D Ann-Britt f 1930
Efter att Martin dött brukade sonen Olle gården. Den såldes senare till Alf Andersson och lades till hans gård. Bostadshuset jämte tomt avstyckades och såldes som villa.