Vår museigård vid Laga skifte

Den Kyrkebolsgård som ibland kallas södra Kyrkebol, och som nu är vårt museum, inventerades i samband med laga skiftet i slutet av 1850-talet. Mer än hälften av gårdarna som låg vid kyrkan skulle flyttas ut. Alla gårdar inventerades före flytten, både de som skulle flyttas och de som låg kvar. Här finns en hel del information att hämta.

Vid skiftet ville man antagligen kunna avgöra vilka gårdar som lättast kunde flyttas men kanske framför ville man kunna fördela kostnaderna för flytten mellan de som flyttade och de som blev kvar. På så sätt får vi en möjlighet att veta hur Kyrkebol såg ut och fungerade för 150 år sedan. En hel del information kan man också få från bouppteckningen av ägaren Olof Johansson som dog 1872, medan han ännu var aktiv bonde.

Ägarfamiljen och boningshus

Ägare var alltså vid den tiden Olof Johansson. Vid skiftet hade han just skatteköpt gården från kronan. Han hade en fru Kerstin och 8 barn (Johan, Klara, Christina, Anna Katarina, Fredrika, Lotta, Henrik, och Johanna) i åldrarna ungefär 5-20 år. Sonen Henrik blev senare den sista brukaren av södra Kyrkebol.

Familjen bodde i just det huset som ännu står kvar och är museibyggnad. Det har varit lite osäkert när huset byggts, men i det här dokumenten står det att det är byggt 1845. Att det är samma hus är ganska säkert eftersom det dåtida huset har samma yttermått (11,4 x  7,2 m) och i stort sett samma rumsfördelning som dagens. Det beskrivs som ett hus med kök, två kamrar och två bodar, samt 5 rum i ovanvåningen. Antagligen var det rummet till höger när man kommer in i huset som användes som förråd eller ”bod”, vid den här tiden.

Huset var ett av de mycket få i byn som var målat, troligtvis med falu rödfärg eftersom det står ”rödmålat” i inventeringshandlingarna. I ”kyrkbyn” dvs 3-4 Västergårdar 2-3 Mellomgårdar samt 2 vardera av Östergårdar, Berget och Kyrkebol var det totalt bara två som var målade vid den här tiden. Huset var timrat och brädfodrat samt hade spåntak som spikats på bräder. Spåntak verkar har varit betydligt vanligare än tegel vid den tiden, endast en tredjedel av  ”kyrkbyns” boningshus hade tegel.   

Ladugård och uthus

Ladugården var 20x8,5 m och var timrad, brädfodrad och täckt med halm. Det var det enda huset på gården som var halmtäckt, och så var det på de flesta andra gårdarna i ”kyrkbyn” också. Varför det var så är okänt, kanske klarade halmtak av fukten från djuren bättre än spåntak, eller kanske isolerade och värmde det bättre på vintern. Ladugården innehöll stall, fårhus, fähus, loge, 2 lador, loftskjul och vagnbod. Svinhus fanns i en annan byggnad. Noteras kan att man liksom de flesta övriga gårdar hade stall. Alltså hade man antagligen börjat gå över från oxe till häst? I varje fall ägde Olof, enligt bouppteckningen, en häst och tre oxar när han dog 1872, så han utnyttjade båda slagen.

På gården fanns två byggnader som betecknades som ”bränneri”, ett alldeles nytt och ett gammalt som också innehöll svinhus och torvbod.  Kombinationen bränneri/svinhus var vanlig. Förmodligen användes bränneriet också till slakt och byk eftersom där måste ha funnits en eldstad. Bränneriet var antagligen ungefär det samma som senare kallades brygghus och en föregångare till dagens grovkök. Torven i torvboden kan både ha använts som bränsle och som strö till djuren(om torv och torvbrytning ar vi skrivit i ett tidigare nummer av årsskriften och i jubileumsskriften). Det var ont om ved eftersom skogen i stort sett var försvunnen och det gick åt en hel del bränsle vid brännvinsframställning. Om Olof fick så mycket användning av sitt nya bränneri är osäkert eftersom husbehovsbränningen förbjöds just vid den här tiden och han istället, tillsammans med några grannar, startade ett brännvinsbolag med bränneri i Kvarnegärde. Även det bränneriet blev rätt kortvarigt.

Det fanns också ett fårhus, men man hade nog bara får och svin tillhusbehov, för enligt Olofs bouppteckning hade man inte mer än 2 får och en bagge samt två svin. Slutligen fanns det två källare samt en kölna som var gemensam med den andra Kyrkebolsgården.

Hur låg husen?

Hur såg trädgården ut? Här finns inte många detaljer. Det fanns dock hela 37 mindre och större fruktträd. Det är inte många trädgårdar som innehåller så många fruktträd idag, så vad gjorde man med alla äpplen? Använde man dem till djurfoder eller användes de till brännvinstillverkning? Det fanns också bärbuskar men det står inte hur många. Femton pilträd står också nämnda, kanske var de planterade som vindskydd för trädgården.

Även om södra Kyrkebol inte flyttades ut vid skiftet är det ändå tydligt att även denna gård förändrades väldigt mycket årtiondena efter skiftet. Ännu mer förändrades när Johan Svensson byggde granngården Klippan och köpte det allra mesta av gårdens marker i början av 1900-talet. Men det är en annan historia.

Källor: Lantmäteriets webplats för historiskt kartmatrial: http://historiskakartor.lantmateriet.se/arken/s/advancedsearch.html. Olof Johanssons bouppteckning enligt ”Ornunga Kyrkebolsläkten” av Oscar Ordqvist.