© Copyright 2012. All Rights Reserved.
Torp från gamla kartor 5f1, 5f2, 5f3, 5f6: Trollö (Grå stugorna), Trollö, Mellombacken norra, Källerbacken (Källarebacken), Mellombacken södra, Mellomtorp, Elmåsen södra, Elmåsen norra, Elmåsen, Elmåsen, Hökåsen, Fattigstugan, Elmåsen, Elmåsen västra, Hökåsen norra, Hökåsen norra, Sjölid, Hökåsen södra, Bistockabacken, Kroken el Bremsekroken (Döves), Aling, Slättskogen, Slättskogen södra, Anderstorp, Sundet (Suntarn), Lommared, Sundet, Aspenäs (Aspökullen), Uleberget (Ulvabergt), Uleberget (Ulvabergt), Råkullen, Skarpalyckan, Soldattorp, Botillebacken.
(Hallavadet coh Blommbacka finns under Väster.)
GPS 57.95241, 12.86866
Här låg förr ett per stugor som gick under namnet de grå stugorna. Det var troligen ett par backstugor och kanske undantag från Trollö. Området tillhörde Trollö. Inga personer kan med säkerhet knytas till dessa stugor.
GPS 57.94836, 12.86875
Gården innehades omkring 1840 av Lars Andreasson.
Äg Lars Andreasson f 1811 död 1851
H1 Brita Nilsdotter f 1811 död 1846
S Anders Petter f 1837
D Anna Katarina f 1842 död 1852
H2 Kristina Andersdotter f 1811 död 1887
D Johanna f 1848
S August f 1850, till Hallavadet
När Anders Petter blev vuxen övertog han ägandet av gården och gifte sig . På 1850-talet blev han handlare. Han byggde en affär nere vid vägen vid St Långared och gick helt in för den verksamheten. Hustrun fick med hjälp av drängar sköta gården.
Äg Anders Petter Larsson f 1837 död 1900
H Maja Stina Andreasdotter f 1842
D Ida Charlotta f 1867, till Sjölid
S Johan Edvin f 1870 gift 1893
S Oskar f 1880, till USA 1900, åter 1901
När Anders Petter dog visade det sig att affärerna gått dåligt det sista årtiondet. Vid bouppteckningen fanns det inga tillgångar kvar när fodringsägarna fått sitt. Därför måste Trollö säljas. Ny ägare blev
Äg August Larsson f 1840
H Lotta Svantesdotter f 1842 i Nårunga
D Frida f 1870 i Nårunga
D Oskar Linus f 1877 i Nårunga
S Johan Edvin f 1889 i Horla, till St Långared
D Elin f 1891
År 1910 övertogs gården av sonen Edvin som gifte sig och brukade gården till 1915.
Äg Edvin Larsson f 1889 i Horla
H Hildur Ernstsson f 18??
S Oskar f 19??
S Johan f 1911
Gården såldes till svågern och systern 1915 och man köpte istället St Långared och flyttade dit. Ny ägare till Trollö blev alltså
Äg Per Andersson f 1878 i Alingsås död 19??
H Frida Larsson f 1870 i Nårunga
FS Bror Larsson f 1915
År 1938 övertogs gården av fostersonen Bror
Äg Bror Larsson f 1915
Bror sålde gården 1972. Husen och en tomt avsöndrades och såldes till doktor Börje Vallheden. Den övriga jorden och skogen köptes av Rune Domar, Spångakil och lades till hans gård 1973.
GPS 57.95984, 12.89168
Johannes Kröjts och hans hustru odlade upp torpet och byggde husen. De kom hit i början av 1860-talet och tog torpet på 49-årskontrakt. Kröjts var född på ett torp i närheten och hade tre bröder och två systrar som alla var innehavare av olika torp i området. Jorden i området var relativt lätt att odla och på det viset tog det inte så lång tid att odla upp ett bra torp. Torparna gjorde ett visst antal dagsverken, som var bestämt i kontraktet, vid varje anstid i stamgården. De gick också ofta därutöver på dagsverken hos bönderna mot kontant ersättning.
T Johannes Andersson Kröjts f 1842 död 1921
H Johanna Bengtsdotter f 1834 i Kvinnestad död 1920
S Alexander f 1865
S Edvin f 1870, till Vänga
D Frida f 1875, till Sjölid
När 49-årskontraktet gick ut blev familjen uppsagd tilll flyttning, men fick sedan bo kvar några år. De flyttade härifrån 1916. Det finns en husgrund och en trädgård kvar.
GPS 57.95880, 12.89720
Namnet kommer troligen av att det funnits många potatisgravar och kanske källare i närheten. Torpet togs troligen upp av Johannes Andersson och hans hustru som kom hit 1861. Han kom från Lunnen vid Holtsäkran, där han bott några år. Hon kom från Tåbacken.
T Johannes Andersson f 1830 i Stenstorp död 1881
H Johanna Bengtsdotter f 1833 i Siene, gift 1859, död 1911
S Johan f 1860
S Gustav f 1863
D Alma f 1867
D Amanda f 1877
Familjen hade det mycket fattigt och besvärligt eftersom Johannes fick sitta 6 år i fängelse för ett dråp som begåtts under spritpåverkan 1868. De klarade i alla fall de svåra åren och kunde i mitten av 1870-talet köpa en del av Ornunga Mellomgården i Ryatorp och flytta dit. När dottern Alma gifte sig 1887 och övertog gården flyttade änkan tillbaka till torpet. Hon brukade sedan torpet så länge hon orkade, och bodde kvar här till sin död. I slutet av 1890-talet bodde även hennes bror Johannes här tills han dog 1902. År 1910-1914 bodde August Österberg med fru här.
Inneh August Andreasson (Österberg) f 1841 död 1914
H Anna Lisa Svensdotter f 1840 död 1914
August kallades allmänt för "Österbergs August". Han hade dock inget släktskap med någon Österberg, men hade däremot bott ett tiotal år på Österbergs gamla torp i Nordgården (Assmundstorp före skiftet). Frun vårdades det sista året hos sin brors familj i Ornunga Kvarn. Efter August död har det inte bott någon på torpet. Det finns rester av en källare och grunden till boningshuset och ladugården kvar. Åkerarealen var knappt 3 tunnland.
GPS 57.95911, 12.89340
Torpet togs upp på 1860-talet av soldaten Lars Dahl. Han hade varit soldat för Västergården. Bostadshuset till soldattorpet brann ned genom mordbrand 1843 och han fick ett nytt. Han bodde kvar där några år efter sin soldattid, och odlade under tiden upp en del av torpet och byggde hus. Han flyttade hit 1869. Han var då gift för andra gången.
Sold Lars Andersson Dahl f 1814 död 1899
H2 Anna Kristina Andersdotter f 1826 gift 1858 död 1869
M D Eva f 1851
S August f 1858
D Fredrika f 1862
S Emil f 1866, till USA 1889
H3 Lovisa Johansdotter f 1826 gift 1870 död 1898
Efter Lars död övertogs torpet av dottern Fredrika (Rika)
T Johan Olsson (Arabis) f 1871 död 1958
H Fredrika (Rika) Dahl f 1862 gift 1908 död 1938
FS Rolf Vikman f 1910, till Alingsås
De friköpte torpet på 1930-talet från stamfastigheten. Rika var känd för att utföra sitt arbete med fart. Hon var därför en efterfrågad arbetskraft som alla ville anlita. Johan tog ofta åt sig odlingsarbete på ackord med en viss ersättning per ruta (10*10m), och saknade inte heller arbete. På äldre dagar fick Johan ont i ryggen och då gick han ut i skogen och täljde sig en käpp av ene. När det onda blev värre letade han reda på ytterligare en enbuske och täljde sig en käpp till. De sista 15 åren gick han omkring stödd på två käppar. 1948 sålde Johan lägenheten, som då blev, och fortfarande är, sommarbostad.
Det finns flera historier om hur Johan fick namnet 'Arabis'. Han var mycket mörk till utseendet och i många stycken en spjuver. Hans egen förklaring var denna: jag var en gång, före 1900, hos juden Heyman och sökte arbete. Då sa Heyman, vad är du för en mörker person. Då svarade jag, 'Jag är Arabis från Arabien'. Sedan fick han heta Arabis. Hans mor var en s k klok gumma som kunde bota sjuka, men också sätta ont på folk sades det. Johan ville vid många tillfällen påskina att han kunde en hel del också. Vid ett tillfälle frågade en person hur han hade det med veden och varifrån han fick den. Han svarade då, jag gör bara en sväng med käppen över Kyrkebols skog och då kommer veden farande.
Johans odlarträskor finns på museet. Om Rikas arbetsförmåga och snabba repliker är det berättat i Svältornas fornminnesförenings årsskriftårgång 2010.
GPS 57.95915, 12.89027
Odlades och bebyggdes på 1870-talet av Anders Magnus
Andersson Kröjts och hans hustru, som kom hit 1875.
De kom närmast från Sundet där de bott i en 'jordkula'.
Han fick därav namnet 'Suntarn' som han sedan fick
behålla Han hade dessförinnan varit torpare i Gundlered
i ett tiotal år. Han var bror med innehavare av norra
Mellombacken.
T Andersson Magnus Andersson Kröjts f 1828 död 1922
H Ella Andersdotter f 1829 i Ljur död 1879
S Johan August f 1856 i Ljur
D Ida Charlotta f 1858 i Ljur
S Klas Fredrik f 1860 i Ljur, till Borås
D Selma Karolina f 1863 i Ljur, till Borås
S Emil f 1867 i Siene, till Borås
De ägde torpet på 49-årskontrakt. Omkring 1900 övertogs torpet av två av barnen
T Johan August Andersson f 1856 i Ljur död 1922
Syst Ida Andersson f 1858 i Ljur död 1941
Torpet friköptes av Ida 1924. Hon ägde det till 1937 då det såldes till Nils Andersson i Södergården, som brukade torpet tillsammans med sin gård. Ida hade rätt att bo kvar på torpet under sin livstid och efter hennes död revs husen. Tomtplatsen odlades upp och nu finns det endast ett stenrör kvar av husgrunderna och dessutom några körsbärsträd. Det sägs att August hade diabetes och genom att äta tårta och några kakor vid Anders Magnus begravning skulle han ha fått sockerkoma. Han dog mindre än tio dagar efter sin far.
GPS 57.95819, 12.88847
Torpet togs upp av soldat Frisks son Johannes Larsson från Kyrketorpet på 1860-talet
T Johannes Larsson f 1634 död 1921
H Kristina Bengtsson f 1841 i Kvinnestad död 1918
D Ida f 1867
S Linus f 1870, till Kyrketorpet
S Henning Albin f 1875, till USA 1893
De hade tagit torpet på torpkontrakt. Efter Johannes död övertog döttrarna skötseln av torpet.
T Ida Johansson f 1867 död 1953
T Hilma Johansson f 1880 död 1960
Torpet friköptes på 1920-talet. Ida och Hilma gick ofta på dagsverken hos bönderna och hjäpte till med tvätt. De var mycket efterfrågade speciellt vid stortvättarna höst och vår. Efter Idas död flyttade brorsdottern Anna Johansson från Kyrketorp hit. När sedan Hilma dog ärvde Anna lägenheten och arrenderade ut åkermarken.
GPS 57.95893, 12.88681
Ett mycket gammalt torp som i början av 1800-talet betecknades som backstuga. Stället togs som undantag av Bengt Svensson från Spångakil. De kom hit 1811.
Und Bengt Svensson f 1760 död 1815
H Annika Pehrsdottter f 1780 död 1850 (soldat Blanks änka)
D Ellika f 1813
På 1840-talet gifte sig Ellika och övertog torpet.
T Anders Johansson f 1820
H Ellika Bengtsdotter f 1813 död 1856
S Johan Petter f 1844
D Klara f 1848
S Alexander f 1852
H2 Kristina Larsdotter f 1826 i Lindås, gift 1857
S Karl August f 1857
D Anna Charlotta f 1861
År 1861 flyttade de till Klinten. Torpet köptes nu på 'evärderlig tid' av Jonas Johansson med familj. De kom från Korpås, som de ägt, men måst sälja efter att ha kommit på obestånd. Hustrun Anna Katarinas mormor kom från Elmåsen, kanske kom hon från just detta torpet.
Äg Jonas Johansson f 1816 död 1904
H Anna Katarina Johansdotter f 1822 död 1912
D Johanna f 1848, blev lärarinna
S Johan Henrik f 1851, till Kyrkeborg
S Alexander f 1854 , till asklanda
D Matilda f 1858
D Selma f 1863, till Göteborg
Efter Jonas död gifte sig dottern Matilda och övertog torpet.
Äg Linus Pettersson f 1871 i Grude död 1952
H Matilda Jonsdotter f 1858 död 1937
FD Anna Pettersson f 1901 i Asklanda
Utöver skötseln av torpet arbetade Linus Pettersson som snickare. År 1943 såldes torpet till Evert Elmander och hans hustru.
Äg Evert Elmander f 1911
H Ann-Britt Henriksson f 1918 i Asklanda
S Lars Rune f 1943
S Lennart f 1947
S Jan-Åke f 1951
Lägenheten är fortfarande bebodd.
GPS 57.95774, 12.88499
Vi vet inte med säkerhet vilka som bott här. Det finns flera som vi vet bott i något av Elmåsen-torpen men som vi inte kan placera i något speciellt torp. Torpet har stått obebott sedan senare hälften av 1800-talet. Tomtplatsen är bortodlad men det fanns länge en apel kvar.
GPS 57.95695, 12.88445
Detta är också ett gammalt torp. Elmåsen nämndes redan på 1700-talet. De första vi med säkerhet vet bott här, gifte sig 1800 och övertog då backstugan.
T Andreas Pehrsson f 1777 i Ryatorp död 1827
H Katarina Karlsdotter f 1771 i Ljur död 1837
D Elin f 1801
S Karl f 1805
D Johannes f 1810
S Sven f 1815
Strax före 1830 övertogs torpet av sonen Karl. Torpet var upptaget på kronoallmänningen Ornungen och Karl blev erbjuden att få torpet, som 1/16 mtl, men han avböjde erbjudandet då han var rädd att inte klara skatterna.
T Karl Andreasson f 1805 död 1891
H Elin Månsdotter f 1801 i Kvinnestad
D Kristina f 1830 död 1864
D Anna Lisa f 1834
D Maja Stina f 1836, till Framnäs
S Anders Magnus f 1839, till Bistockabacken
D Klara f 1842, till Hökåsen
S Fredrik f 1844
Sonen Anders Magnus med hustru bodde här tre år innan de flyttade till Östra Högabacka. Sedan omkring 1890 har torpet varit obebott. Karl bodde det sista året på den närbelägna fattigstugan. Endast rester av husgrunden finns kvar och torpet är helt skogbevuxet.
GPS 57.95692, 12.88600
Här fanns vid utmarksskiftet 1858 ett par hus markerade på kartan. Vilka som bott här vet vi inte med säkerhet. I husförhörslängden 1840-1851 står det att 1843 hade fd soldaten Johan Braf flyttat till en backstuga vid Hökåsen med sin dotter Anna. Det kan möjligen vara här.
Fd sold Johan Braf f 1780 död 1871
D Anna f 1816 död 1865
D Brita Stina Johansdotter f 1824
HS Anders Petter f 1854
Efter Johans död revs backstugan och det finns endast rester av grunden kvar.
GPS 57.95608, 12.88501
Denna byggdes på 1870-talet på ett område som vid utmarksskiftet blivit avsatt till plats för socknens fattiga. Den användes för sitt ändamål till omkring 1910. Den sista som bodde här var August Eliasson från Kollås. Stugan revs på 1920-talet. En välvd källare finns kvar av bebyggelsen.
GPS 57.95567, 12.88259
Här fanns ett rätt stort torp när skifteskartan gjordes upp 1854-1855, men vilka som bodde här då vet vi inte. Det togs emellertid som undantag av Johannes d ä som kom hit 1866. Han hade tidigare ägt Gisslagården.
Und Johannes Andersson d ä
H Inga Maja Olofsdotter f 1812 i Fristad
D Anna Charlotta f 1847
D Eva Johanna f 1850, till Skjutshagen
Efter Johannes död övertogs torpet av dottern Lotta och hennes man.
T August Johansson f 1845 i Spångakil död 1890
H Charlotta Johansdotter f 1847 död1899
D Selma Karolina f 1869, till USA
S Johan Linus f 1873
D Gerda Sofia f 1876
D Ester Vitalia f 1882
S Oskar Arvid f 1885, till USA 1905
Efter August död sköttes torpet av änkan och barnen till omkring 1900 då dottern Ester gifte sig och övertog torpet.
T Klas Oskar Andersson f 1876 i Nårunga död 1913
H Ester Augustdotter f 1882 död 1912
S Nils f 1901
D Elsa f 1905
S Erik f 1907
S Håkan f 1909
S Evert f 1911
Både Ester och Oskar dog medan barnen fortfarande var små. De uppfostrades i olika hem i trakten och blev trots de dåliga starten alla bra människor. De tog släktnamnet Elmander. Torpet gick så tillbaka till jordägaren. En del av åkrarna har återerövrats av skogen. Kvar av husen finns en välvd källare och ett par husgrunder.
GPS 57.95514, 12.88180
År 1789 flyttade änkan och barnen efter soldaten Bengt Eriksson hit från soldattorpet. Han hade varit soldat för rote nr 315 Ryagärde m fl. Han dog under ett fälttåg mot ryssland 1788.
Änk Kjerstin Andersdotter f 1744, flyttade senare till Hol
D Elin f 1770 gift i Hol
S Anders f 1774 , till Marstrand 1795
S Lars f 1778
S Jonas f 1780, till Partille 1798
D Kjerstin f 1784, gift i Holmen, Tämta
S Andreas f 1787
På 1810-talet övertogs torpet av sonen Lars
T Lars Bengtsson f 1778 död 1860
H Ingjerd Andersdotter f 1798 i Skog död 1866
S Benjamin f 1820
S Anders f 1823, till Kroken
D Anna Katarina f 1827 död 1847
Lars brukade torpet under sin livstid och därefter bodde änkan kvar på torpet så länge hon levde. hon hade hjälp med skötseln av torpet av sin brorsdotter som bodde här med sin son sedan mitten av 1850-talet.
Pig Maja Stina Pehrsdotter f 1831 i Skjutshagen
S Fredrik f 1850
Maja Stina flyttade efter sin fasters död 1866 till Iglabo och sedan efter något år till USA. Torpet blev sedan öde och byggnaderna revs. Det finns inga rester av bebyggelsen förutom åkerjorden.
GPS 57.95375, 12.88654
Första kända innehavaren var soldatsonen Johannes Ask med familj. De kom hit 1847 från Spetalen som de tidigare brukat, till ett "nybygge vid Hökåsen" som det står i husförhörslängden.
T Johannes Jonsson Ask f 1815 i Asklanda död 1890
H Brita Andersdotter f 1815
S Jan Gustav f 1843
D Klara f 1845
D Johanna Fredrika f 1849
D Lotta f 1852
D Sofia f 1855, till USA 1872
D Tilda f 1857 död 1869
D Amanda f 1860 död 1885
D Albertina f 1863, gift med soldat Fast
Efter Johannes död övertogs torpet av sonen Gustav. Han var byggmästare och vistades några år i USA.
T Gustav Johansson f 1843 död 1915
H1 Inga Brita Olofsdotter f 185?, skild 1896
H2 Vilhelmina Johansdotter Sax f 1868 död 1929 (xzxx detta måste kollas)
D Anna f 1900
D Agnes f 1905
S Johannes f 1908
D Märta f 1912
Gustav friköpte så småningom torpet. Efter hans död sköttes torpet av änkan och barnen. Det övertogs efter Vihelminas död av dottern Anna. Hon hade två döttrar och två söner.
Äg Anna Johansson f 1900
S Nils f 1919, till Borås
S Bertil f 1924
M Emil Johansson f 1880 i Sandhult, gift 1938 sedan ägare, död 1967
D Kerstin f 1938, till Ljur
D Elsa f 1939
Emil köpte 1961 en del av fattigplan när den delades och såldes. Torpet är fortfarande bebott.
GPS 57.95343, 12.88754
Ett mycket gammalt torp som omnämns redan på 1700-talet. Den förste vi vet bodde här var Sven Nilsson med familj. De kom hit i början av 1840-talet från Nolgården som de brukat.
T Sven Nilsson f 1807 i Ryagärde
H Annika Svensdotter f 1815 död 1872
D Johanna f 1835
S Nils Gustav f 1838
S Henrik f 1843
D Klara f 1849
I början av 1870-talet övertogs torpet av sonen Nils Gustav.
T Nils Gustav Svensson f 1838 död 1921
H1 Klara Karlsdotter f 1847 i Elmåsen gift 1875 död 1876
H2 Maja Stina Bengtsdotter f 1844 i Kvinnestad, gift 1876, död 1885
S Karl Oskar f 1882(döv), till Alingsås
Efter Nils Gustavs död blev torpet öde. Det finns inga rester av byggnaderna utan endast en åker.
GPS 57.95119, 12.88002
Detta ställe var från början en backstuga. Det står i början av 1800-talet som nybygge på kronoparken. De första vi vet bodde här var Nils Svensson med familj. De kom hit i början av 1810-talet från Lilla Långared som de brukat och ev ägt.
T Nils Svantesson f 1764 död 1833
H Brita Gustavsdotter 1752 i Vaselid, död 1833
S Gustav f 1786 i Ljur
S Anders(tvilling) f 1794 i Ljur
D Brita Stina f 1896 Ljur
S Lars f 1800
När kronoallmänning Ornungen upphörde på 1830-talet fick torparna som bodde i området erbjudandet att få sina torp mantalsatta. Detta var ett av de två torp som antog erbjudandet. Det blev 3/32 mtl Sjölid och ägaren hette Gustav Nilsson som då övertagit torpet efter sin far. Han var vida omkring känd som trollkarl och kallades Gösta i Sjölid. Han botade sjuka, både människor och djur, med stor framgång och han blev mycket anlitad. Han var också känd för att kunna sätta sjukdom och annat ont på på folk. Man kan också säga att han var något av en fjärrskådare som kunde ta reda på försvunna djur och andra ting. Det sägs också att han hade förmåga att förställa synen på folk så att de såg vad han ville att de skulle se.
Det berättas bland annat om en person i Landa som hade blivit av med ett par hästar. Hur han än letade kunde han inte hitta dem. Han gick då till Gösta i Sjölid. Denne ritade en skiss som visade hur han skulle gå för att hitta dem. Han gick sedan som Gösta ritat och fann hästarna betande på en äng. Gösta i Sjölid hade också en trolldosa som numera finns att beskåda på museet.
Äg Gustav (Gösta) Nilsson f 1786 i Ljur, död 1855
H Kristina Nilsdotter f 1805 i Tämta, död 1867
S Svante f 1835, till USA 1872
D Chatarina f 1838
S Karl f 1840, till USA
S Lars f 1842
D Sofia f 1844
S Johan f 1846, till Ljur, blev soldat Höglund
Efter Göstas död brukades gården av sterbhuset till 1870 då den såldes till Sven Andersson och hans hustru. De kom från Uleberget.
Äg Sven Andersson f 1830 i Asklanda
H Klara Pettersdotter f 1835
D Amanda f 1861
S Alexander f 1864
D Selma Josefina f 1870
S Karl Oskar f 1873
S Henning Robert f 1879
Familjen hade svårt att klara sig på gården och 1882 fick de hjälp av kommunen att resa till USA. Gården köptes då av Anders Petter Larsson i Trollö. Den övertogs omkring 1900 av Anders dotter Ida och hennes man.
Äg Karl Svantesson f 1867 i Ljur
H Ida Andersdotter f 1867
H2 Frida Johansdotter Kröjts f 1875 död 1924
S Gustav f 1917
S Gunnar f 1919
När Karl blev änkeman för andra gången sålde han gården till Emil Johansson i södra Hökåsen. Karl och sönerna flyttade 1925 till södra Hökåsen.
Äg Emil Johansson f 1880 i Sandhult
H Hulda Johansson 1878 i Ljur, död 1937
S Sven f 1909
D Annie f 1910
S Verner f 1912
S Allan f 1914
S Viktor f 1918
S Ivan f 1920
År 1938 övertogs gården av sonen Allan, som tillsammans med sin syster brukade den. Gården är fortfande bebodd.
GPS 57.94945, 12.89734
Hit flyttade soldaten Andreas Vahl med sin familj när han slutat sin soldattjänst. Han hade varit soldat för Sörgården m fl rote nr 316. De kom hit omkring 1840.
Sold Andreas Vahl f 1780 död 1859
H Kristina Andersdotter f 1793 död 1859
S Johannes f 1824
D Kristina f 1832
Efter faderns död övertogs torpet av sonen Johannes.
T Johannes Andreasson Vahl f 1824 död 1914
H Katarina Pehrsdotter f 1833 i Kvinnestad gift 1864 död 1903
D Ada Sofia f 1865 död 1908
Johannes friköpte torpet på 1870-talet. Det såldes sedan 1909 till Emil Johansson och hans hustru. Johannes flyttade då till Sjölid.
Äg Emil Johansson f 1880 i Sandhult
H Hulda Johansson 1878 i Ljur, död 1937
S Sven f 1909
D Annie f 1910
S Verner f 1912
S Allan f 1914
S Viktor f 1918
S Ivan f 1920
År 1924 bytta de lägenheten mot Sjölid och flyttade dit. Sjölids ägare Karl Svantesson, som då var änkeman, flyttade istället hit med sin familj.
Äg Karl Svantesson f 1867 i Ljur död 1937
S Gustav f 1917
S Gunnar f 1919
Efter Karls död ägde sönerna lägenheten till 1942 då den såldes till Oskar Stjern och hans hustru.
Äg Oskar Stjern f 1907 i Tanum
H Alice Larsson f 1911 i Horla
D Ingrid f 1936
S Bertil f 1942
Stället är fortfarande bebott.
GPS 57.94906, 12.89882
Odlades upp av Anders Magnus Karlsson och hans hustru. De kom hit från Östra Högabacka 1887. Anders Magnus var skräddare och hade tidigare varit lärling till sockenskräddare Anders Fihn.
T Anders Magnus Karlsson f 1839 i Elmåsen död 1922
H Stina Anderdotter f 1833 i Hudene död 1905
D Selma f 1869 till USA 1892
S Karl August f 1871, till USA 1897
S Henning f 1873
D Hilma f 1875 död 1941
S Albin f 1877
Anders var senare tidvis rallare. Han lär ha sagt, "De kan ingen vara skräddare för då svälter man ihjäl". Dottern Hilma övertog torpet på 1910-talet och brukade det till strax före 1930 då det såldes till Karl Svantesson i Södra Hökåsen och lades till hans lägenhet. Det finns endast en källare kvar av torpet.
GPS 57.94783, 12.89636
Torpet odlades upp och bebyggdes under senare hälften av 1850-talet av Anders Larsson och hans hustru. Anders var född och uppvuxen på ett torp i Elmåsen.
T Anders Larsson f 1823 död 1900
H Anna Katarina Gabrielsdotter f 1827 i Nårunga död 1893
S Alexander f 1857 död 1936
D Albertina f 1859
S Leander f 1864
Omkring 1890 övertog sonen Leander torpet.
T Leander Andersson f 1864
H Ida Pulina Augustdotter f 1869 i Ljur
D Elin Emilia f 1890
D Anna Elisabeth f 1892
S Algot Verner f 1893
Omkring eller något före 1900 flyttade Leander med familj till Ljur och överlät torpet till sin äldre bror Alexander. Han var dövstum men klarade sig bra trots sitt handikapp. Alexander bodde här till sin död. Det finns ett par husgrunder kvar, i övrigt är allt granplanterat.
GPS 57.94441, 12.90538
Torpet odlades upp av soldat Olaus Skarp. Han började odla redan under sin soldattid för att ha någonstans att bo när han slutade sin tjänst. Han var soldat för roten nr 325 för Aspelund och Hinnared.
Sold Olaus Skarp f 1830 död 1892
H Kristina Hugosdotter f 1828 död 1902
D Matilda Charlotta f 1858, till Bälinge
S Johan Emil f 1862
Torpet övertogs vid Olaus död av sonen Emil.
T Emil Olausson Skarp f 1862 död 1937
H Ida Lund f 1860 i Nårunga död 1948
Emil och Ida hade inga egna barn men hade i ett par omgångar fosterbarn (takebarn). Emil bodde här till i mitten av 1930-talet. Ida bodde tidvis på annan plats. De fick sedan flytta till ålderdomshemmet i Siene. torpet har sedan varit obebott. Husen är rivna och endast några husgrunder finns kvar. Torpet är helt granplanterat.
GPS 57.94236, 12.90339
Förste kände innehavaren var Andras Jonsson. Han kom hit från Bredared 1863
T Andreas Jonsson f 1834 i Tämta, död 1884
H Klara Johansdotter f 1832 i Tämta
S Johan Emil f 1863, blev soldat under namnet Ågren.
S Klas Härold f 1866 död 1882
D Selma f 1869, till Åred
D Ida Fredrika f 1872, till Arnhult
D Ada Albertina f 1874
Andreas friköpte efterhand torpet. Han strävade med odlingen och arealen växte. Efter hans död såldes lägenheten och änkan med barnen tog ett undantag och byggde en stuga där. Ny ägare blev soldatsonen Johan August Skarp från Sjöbol.
Äg Johan August Emanuelsson Skarp f 1854 död 1928
H Emma Olausdotter Skarp f 1855, gift 1886, död 1936
D Hanna f 1887, till Vänga
S Enok f 1891 död 1935
Johan fortsatte att odla upp mer mark och att göra åkrarna så stenfria som möjligt. Det var mycket rikt på sten, därom vittnar de stora stenrören. Sonen Enok köpte torpet 1923 och ägde det till sin död.Han led av en obotlig sjukdom och hade de sista åren svårt att sköta jordbruket. Han hade hjälp av sin mor, som överlevde honom. År 1935 såldes lägenheten till Ragnar Karlsson, Vaselid, som lade jorden till sin gård. Efter Emma Skarps död revs byggnaderna och det finns bara några husgrunder och en del av trädgården kvar.
Här till höger ser ni Johan och Emma
GPS 57.94158, 12.90451
Togs troligen som undantag och bebyggdes av änkan och barnen efter Andreas Jonsson när de efter hans död sålde Slättskogen till Johan Skarp 1885.
Änk Klara Johansdotter f 1832 i Tämta
S Johan Emil f 1863, blev soldat under namnet Ågren.
S Klas Härold f 1866 död 1882
D Selma f 1869, till Åred
D Ida Fredrika f 1872, till Arnhult
D Ada Albertina f 1874
Barnen växte upp och flyttade ut och stugan blev tom. Johan Skarp använde den senare vid korgtillverkning, han satt nämligen här och tillverkade korgar. Det finns endast en husgrund kvar.
GPS 57.93973, 12.88281
Namnet tyder på att det bott en Anders här, men förste kände innehavaren hette Karl Rapp och var soldat. Han kom hit från Ljur i början av 1870-talet. Han tog torpet på 49-årskontrakt. Han var gift två gånger och hans första fru var redan död när han flyttade hit.
Sold Karl Nilsson Rapp f 1833 i Ljur, död 1913
H2 Anna Kajsa Pettersdotter f 1835 i Nårunga, gift 1871 död 1910
D Selma Maria f 1863 i Ljur gift med sold Ågren
S Johan Axel f 1864 i Ljur, till USA
D Emma Serafia f 1866 i Vesene
D Ann-Sabina f 1868 i Ljur, till USA
S Klas-Otto f 1870 i Ljur, till USA 1890
D Ada Serafia 1872, gift med soldat Blomgren
D Ida Vilhelmia f 1875
Torpet övertogs 1906 av dottern Ida och hennes man.
T Artur Andersson f 1879 i Ljur, död 1949
H Ida Vilhelmina Rapp f 1875, gift 1906 död 1962
D Astrid f 1906
S Nils f 1907
S Gunnar f 1912
Artur friköpte torpet när 49-årskontraktet löpte ut. I början av 1940-talet övertog sonen Gunnar lägenheten.
Äg Gunnar Andersson f 1912
H Elsa Klaesson f 1910 i Ulricehamn, gift 1942
De hade inga barn. Lägenheten är fortfarande bebodd.
GPS 57.95277, 12.91206
Här finns en delvis nedgrävd husgrund, det är troligen resterna av Anders Magnus Kröjts bostad. Tydligen har väggarna bestått av kullersten, Enligt uppgifter från gamla personer skulle han med familjen ha bott i en jordkula i just detta område. Det är inte långt från Sundet och därför fick han namnet "Suntarn" som han sedan fick behålla livet ut. Han var född på Kröjtsatorpet 1828. Hans far var artilleristen Andreas Svensson Kröjts. När Anders Magnus var gammal nog att ta tjänst lämmnade han hemmet. Han hade sedan drängplats på flera gårdar i trakten. Han kom till Ljur på 1850-talet och där gifte han sig. Enligt husförhörslängden bodde han sedan i Ljur ett tiotal år, och var också ett år i Siene och Hol. År 1869 flyttade de hit och byggde den här backstugan. De röjde upp ett par små åkrar, vilket gick rätt bra då marken var jämn och lättodlad. Anders Magnus var stor och kraftig till växten och hade stora kroppskrafter, vilket säkert kom bra till pass vid odlingsarbetet.
T Anders Magnus Andreasson Kröjts f 1828
H Ella Andersdotter f 1829 i Ljur
S Johan August f 1856 i Ljur
D Ida Charlotta f 1858 i Ljur
S Klas Fredrik f 1860 i Ljur
D Selma Karolina f 1863 i Ljur
S Emil f 1867 i Siene
Familjen bodde bara här fem år, 1874 flyttade de av någon anledning härifrån. De bosatte dig därefter på Sörgårdens soldattorp, där husen stod tomma. De tog Mellomtorp på torpkontrakt och byggde upp hus där, och när dessa var inflyttningsklara flyttade de.
Kort
Skiss av den anträffade grunden och en teckning av hur huset kan ha sett ut.. Den är delad i två ev tre rum, stenarna i det inre rummet kan vara vägg eller ev en nedrasad skorstensmur. Det yttre rummet kan ha använts för husdjur, det var inte ovanligt att man bodde så.
GPS 57.95340, 12.91743
Ägdes av Ture Frantzich som som bodde här och flyttade hit när sonen Kanutus arrenderade Lommared. Han byggde och flyttade hit på 1880-talet
Serg Ture Frantzich f 1823 i Nårunga död 1901
H Maria Sofia Ryberg f 1827
D Alida f 1858, till USA 1886
S Lambert f 1861 sold vid norra Kinds kompani nr 891
S Karl Ugo f 1862, till USA 1886
D Anna Maria f 1865
S Ernst Wejdik f 1866, till USA 1888
S Axel Knut f 1869
När Ture Frantzich dog bodde sonen Lambert med familj här något tiotal år i början av 1900-talet.
Äg Lambert Frantzich f 1861
H Alida Johansdotter f 1863 i Nårunga
D Teresia f 1894
D Lilly f 1896
S Johannes f 1897
S Birger f 1899
S Gustav f 1900
S Elof f 1904
S Åke f 1907
S Edvin f 1910
D Julia f 1914
När Lambert köpte Lommared 1923 sålde han Sundet till sönerna Birger och Åke. På 30-talet var Sundet obebott några år. Efter Lamberts död flyttade änkan Alida och sonen Åke hit.
Änk Alida Frantzich f 1863 i Nårunga, död 1958
Äg Åke frantzich f 1907 gift 1961
H Anna Frideborg Lundgren f 1916 i Trelleborg
De hade inga barn. Ladugården brann ned 1958, och byggdes aldrig upp igen. Gården brukas inte längre men är fortfarande bebodd.
GPS 57.94614, 12.91361
Togs upp och bebyggdes på 1860-talet av soldaten Anders Johansson Hjälm och hans hustru. De kom hit från Gåsaviken 1866. Torpet ligger på en kulle vid sjön och har ett vackert läge. Det fanns ingen väg dit utan man fick använda båt för att komma hit.
T Anders Johansson Hjälm f 1831 död 1898
H Anna Lisa Larsdotter f 1830 i Lindås död 1867
H2 Hilde Sofia Andersdotter f 1848 i Lindås, gift 1868, död1927
S Linus f 1868, blev artillerist
D Selma Fredrika f 1871
S Oskar f 1878, blev soldat
D Emilia f 1881
D Jenny f 1883, till USA
D Ester F 1887
S Arvid f 1889, till USA
Familjen fiskade mycket och sålde en del fisk vilket gav en viss inkomst. Sofia band fisknät och sålde. De köpte en lägenhet i Hestra och byggde där.Jordägaren kom emellertid på obestånd, och då köpehandlingarna tydligen inte var klara gick deras lägenhet ifrån dem. De kom då utfattiga tillbaka till torpet. Efter Anders död sköttes torpet av änkan och barnen. Omkring 1910 övertog sonen Oskar torpet. Han hade varit soldat en tid. När han sedan 1926 köpte stamfastigheten Spetalen blev han också torpets verklige ägare. År 1915 köpte han Klippan, en lägenhet som avsöndrats från Kyrkebol, och flyttade så småningom dit. Efter Sofias död revs husen och kvar av dem finns bara grunderna. Det har senare byggts en sommarstuga här.
GPS 57.93967, 12.93035
Om det verkligen bott någon här vet vi inte. Det finns en del av en husgrund och rester av en smältugn för myrmalm. Grunden kan möjligen vara rester av Petter Nilssons smedja. Han bodde ungefär 200 m härifrån. Det finns också en åker kvar.
GPS 57.94002, 12.93151
De första kända innehavarna var Petter Nilsson och hans hustru. De kom från Ljur och odlade upp torpet på 1820-talet. Petter var dessutom smed.
T Petter Nilsson f 1793 i Stenhögen död 1859
H Lovisa Pettersdotter f 1799 i Ljur
S Johannes f 1824 i Ljur
S Anders Petter f 1828 i Ornunga
D Klara f 1835
D Kristina f 1840
År 1860 övertogs torpet av dottern Klara och hennes man Sven (bror till Magnus i Torpa), uppväxt i Asklanda Västergården.
T Sven Andersson f 1830 i Asklanda
H Klara Pettersdotter f 1835 gift 1860
D Amanda f 1661
S Alexander f 1864
D Selma Josefina f 1870
1870 överlät de torpet och flyttade till Sjölid. Nästa innehavare kom från Ryagärde, där de ägt en gård men varit tvungna att gå ifrån den efter ekonomiska svårigheter.
T Johannes Andersson f 1814 i Nårunga död 1885
H Ella Andersdotter f 1829, gift 1847, död 1877
S Karl Fredrik f 1849
S Pehr Gustav f 1852, till USA 1893
D Matilda f 1854, till USA 1881
S Alexander f 1857
D Selma f 1863, till USA 1883
Från och med 1884 stod sonen Pehr som torpare, men redan 1886 flyttade han och överlät torpet till brodern Alexander. Pehr reste sedan till USA. Alexander hade under några år varit Artillerist.
T Alexander Johansson f 1857
H Josefina Jonasdotter f 1848 i Nårunga
D Emma Axelina f 1883
D Helfrida Elisabet f 1885
De bodde endast några år här, sedan flyttade de till Granlid i Nårunga. Omkring 1890 återgick torpet till stamfastigheten Lilla Sjötorp. Det hade varit ett stort torp där de hade 5-6 kor och en oxe. Nu finns det endast ruiner kvar efter källare, bostadshus och ladugård. Ladugårdsruinen är säkert den största av alla efter torpen i Ornunga. Större delen av torpet är granplanterat.
GPS 57.93878, 12.92588
Den första som vi med säkerhet vet bott här var änkan Lovisa Högberg Hillerström. Hon hade varit gift med extra skogvaktare Jöns Hillerström. Enligt husförhörs-längden bodde de vid Algutsgärde vilket också var närmaste gården från Råkullen. När ett ställe var nytt och inte fått något namn skrevs det alltid vid närmaste gård, även om platsen låg mer än en km därifrån. Det är därför inte omöjligt att de flyttade hit redan när de gifte sig.
Skogv Jöns Hillerström f 1771 död 1810
H Lovisa Högberg f 1780 i Aspelund död 1852
S Nils Gustav f 1801
S Johannes f 1803
S Karl f 1806
S Svante f 1810
Lovisa levde som änka under mycket svåra förhållanden. Hon tog ofta emot fattiga som inackorderades hos henne mot betalning av socknen. År 1851 övertogs torpet av Andreas Svantesson och Annika Gustavsson. De kom från Ornunga Berget där de varit lantbo (brukare). Hon hade tidigare varit gift med Anders Jonsson som dog 1845, och hade därefter gift om sig med Andreas. Man kan förstå att det blev en stor omställning från att ha bott mitt i Ornunga kyrkby och sedan flytta långt bort på utmarken där det var långt till grannar.
T Andreas Svensson f 1813 i Björke död 1900
H Annika Gustavsdotter f 1810 i Asklanda död 1859
D Anna Katarina Andersdotter f 1834
S Andreas Andersson f 1835
S August Andersson f 1840 död 1859
D Klara Andersdotter f 1843
D Kristina f 1846 död 1920
S Anders Petter f 1848, till St Sjötorp
S Johan f 1850
På 1890-talet sköttes torpet av Anders Petter och hans syster Kristina. Stamgården innehades då av en änka och hennes två döttrar. Då gården saknade manlig arbetskraft blev den mycket beroende av torparens arbete. Anders Petter fick sköta det mesta av arbetet på gården, och när han var i femtioårsåldern hade han en rätt stor fordran i lön innestående. Gårdens ägare hade svårt att betala varför ena dottern tyckte det var lättast att ordna det hela med ett äktenskap. Torparen blev 1898 bonde på gården. Systern Kristina brukade sedan torpet ensam fram till 1918. Då flyttade en ny familj in.
Till vänster Karl Johansson med familj, till höger Skarp-Emil (i bildkant) med fru
Mål Karl Johansson f 1878 i Vänga
H Signe Andersson f 1898 i Fullestad
S Arne f 1918
D Maj f 1920
D Eja f 1922
De bodde här till 1924 då de flyttade till Södra Hökåsen. De var troligen de sista som bodde på torpet. Husen är rivna men husgrunderna finns kvar jämte en del av trädgården.
GPS 57.93698, 12.93069
Denna låg i närheten av soldattorpet i Botillebacken. Soldat Skarp flyttade hit när han slutat sin soldattjänst.
Sold Sven Skarp f 1796 död 1849
H Maja Larsdotter f 1792 i Ljur död 1866
S Olaus f 1830, senare soldat Skarp
S Andreas f 1833
Efter Majas död har backstugan varit obebodd. Endast en rest av husgrunden och en liten åker finns kvar.
GPS 57.93202, 12.9281
Detta torp tillhörde rote nr 325 för Hinnared, Aspelund m fl. Soldat för roten var från 1792:
Sold Reinard Ljungberg f 1775 i Borås
H Karin Andersdotter
Ljungberg står upptagen som klarinettblåsare i kyrkböckerna. Han slutade som soldat 1822 och flyttade till Botillebacken intill soldattorpet. Nästa soldat som flyttade in hette Sven Skarp. Han hade tidigare varit brukare av en del i Berget.
Sold Sven Skarp f 1796 i Kyrkebol
H Maria Larsdotter f 1792 i Ljur
D Kristina f 1819
D Kerstin f 1821
D Johanna f 1824
D Anna Katarina f 1826
S Olaus f 1830, senare soldat Skarp
S Andreas f 1833
Sven slutade som soldat 1849 och flyttade till Skarpalyckan. Nästa soldat flyttade hit 1850 och hette Emanuel Skarp.
Sold Emanuel Jonsson Skarp f 1831 i Borgstena
H Ingjerd Andersdotter f 1824
S Johan August f 1854, till Slättskogen
D Hilma f 1857
På grund av sjukdom slutade Emanuel som soldat redan 1854 och flyttade till Sjöbol. Nästa soldat blev 1854 soldatsonen Olaus Svensson.
Sold Olaus Svensson Skarp f 1830
H Kristina Hugosdotter f 1828
S Sven August f 1853, blev soldat Östlund
D Emma f 1855, till Slättskogen
D Matilda f 1858, till Bälinge
D Johanna Maria f 1860, till Borås
S Emil f 1862
Olaus var soldat till slutet av 1800-talet. Han flyttade då till Aling, som han odlat upp under sin soldattid. Aling låg på Stommens utmarker. Nästa soldat tillträdde 1890.
Sold Oskar Andersson Sylvén f 1871 i Göteborg, till USA 1893
H Anna Maria Andersdotter f 1859 i Västergården
S Nils f 1892
D Hanna f 1893
Han blev den siste soldaten på torpet och slutade redan 1893. Sylvén hade varit fosterson på Hallorna, och när han reste till USA flyttade resten av familjen till Södra Hallorna. Torpet arrenderades sedan av Johan August Lindgren i Botillebacken. Det köptes på slutet av 1940-talet av hans son Gustav och lades till Botillebacken.
Botillebacken vet vi var bebott redan under senare hälften av 1700-talet. Den förtse innehavaren vi känner till var soldaten Ljungberg. Han flyttade hit när han slutade sin tjänst 1822.
Sold Reinard Ljungberg f 1775 i Borås död 1839
H Karin Andersdotter f 1764
Torpet skattelades omkring 1830 och fick då 1/16 mtl. Det var i samband med att kronoallmänningen Ornungen upphörde. Torpet låg nämligen på Ornungen. Gården köptes omkring 1840 av
Äg Gustav Eriksson f 1805 i Tämta död 1845
H Johanna Svensdotter f 1809 död 1891
D Kristina Gustavsdotter f 1841
M2 Anders Andersson f 1809 i Vänga gift 1849 död 1852
D Anna Brita Andersdotter f 1851
M3 Nils Johansson f 1828 gift 1854 död 1867
Som vi ser ovan var Johanna gift tre gånger men lyckades ändå överleva alla männen. År 1869 övertogs gården av äldsta dottern och hennes man.
Äg Anders Johansson f 1830 i Vänga.
H Kristina Gustavsdotter f 1841
De flyttade 1883 till Vänga och gården övertogs av Johannas andra dotter och hennes man. Han var soldat för roten nr 334 i Vesene.
Äg Johan August Larsson Lindgren f 1847 i Tämta död 1914
H Anna Brita Andersdotter f 1851 död 1909
S Karl Richard f 1875 i Vesene
D Selma Elisabet f 1873 i Vesene
S Johan Leonard f 1879 i Vesene
S Oskar f 1882 i Vesene, till USA 1902 åter 1949
D Maria Viktoria f 1885
D Anny Alvida f 1888
S Gustav f 1891
D Elin f 1894
Sonen Gustav övertog gården 1915 och innehade den till sin död. Han var ogift men hade hjälp av sin syster i arbetet.
Äg Gustav Lindgren f 1891 död 1964
Syst Elin Lindgren f 1894
Gustav köpte i början av 1940-talet det intilliggande soldattorpet och lade det till sin gård. Gården är fortfarade bebodd.